Laks

Den onda cirkeln

Överallt så lever de gamla, sjuka värderingarna kvar. Att kvinnor ska vara offer & slavar, medans män ska vara hjältar & försörja familjen. De är visserligen inte lika starka som för ett tiotal år sen, vi kan nog alla hålla med om att de ändå finns kvar till viss del.

Det börjar redan i småbarns åldern - alla barn tittar på filmer där mannen ska rädda kvinnan (för hon är ju självklart helt oförmögen att ta hand om sig själv). De rosa och blå kläderna gör att vi bemöts olika, vi får olika upplevelser och växer upp på helt olika sätt. Antingen på ett blått sätt - eller ett rosa.

Sen fortsätter det bara. Reklamer, filmer, böcker, kompisar. Allt & alla påverkar varandra. Och den ena efter den andra säger "men vi speglar ju bara verkligheten! Vi kan ju inte göra en film som handlar om kvinnor och män som inte finns...".

En ond cirkel. Alla säger bara att dem speglar verkligheten. För det är ju självklart inte dessa reklamkampanjer med übersmala kvinnor och muskulösa män som påverkar oss, eller? "Vi gör det för att dem gör det.." osv osv i all oändlighet.

Men då kan vi istället göra såhär. Vi börjar eftersom ingen annan vågar göra det. Vi kan tillsammans bryta cirkeln genom att ifrågasätta, och visa den där jävla median att hjältar och offer hör hemma på femtiotalet.

Helt rätt, varför ska småbarn ha stringtrosor? Varför ska 4 åringar bära BH? Det ska matas in så tidigt som möjligt stereotypa könsroller...Tycker vi skulle gå ihop och bojkotta alla affärer/butiker som säljer dylikt =(

Ha en fin fredag och helg!

hade ju varit fantastiskt om vi hade kunnat bryta den cirkeln

Vissa disneyfilmer och sagor tycker jag ändå om. Tycker Snövit och Lilla sjöjungfrun och dom är lite söta. MEN man ska som barn ändå få bestämma och inte påverkas av föräldrarna eller media,vilket jag tror att man faktiskt gör mindre när man är barn än när man blir tonåring. Alltså media. För som liten vet man inte riktigt "hur allt ska vara enligt andra" så då tror jag man väljer mycket själv om man inte påverkas av sin närhet, men media tror jag inte man påverkas av så mycket då, om det inte är nån jätte dålig förebild som Hannah Montana. Haha! Jag har tex alltid totalvägrat att ha på mig klänning. Jag älskade Snövit men däremot skulle jag aldrig vilja ha såna kläder som hon hade. Jag slapp också ha klänningar och kjolar för det mesta. Dock gillade jag att fixa med håret och vara fin och ha nagellack m.m. Så jag måste nog ändå säga att jag fick välja själv som liten. Dock borde jag haft det lättare då än dagens barn som inte vill ha allt för tjejiga kläder. När jag var liten så var de flesta kläder både för pojkar och flickor. Idag så är det tvärtom. Jag skulle alltså ha mycket svårt att trivas med kläderna som finns idag om jag idag var liten.

Hoppas du tar det här rätt nu; jag har alltid gillat din blogg men jag tycker att den bara blir bättre och bättre nu för tiden faktiskt. Du är verkligen duktig på det här.

Helt rätt! Jag är gladeligen med och bryter cirkeln...för jag ger blanka fan i vad som ska vara rätt och fel.

När och om jag får en dotter så ska hon få bära blått för jag tycker att blått är fint. :)

Skönhetsidealen sen är skamligt i sig.

Hur ska man kunna leva upp till dem?

Vansinnigt! Jag hoppas allt fler väljer att tänka själva och välja vad de anser är rätt. :)

Tvminnen - Tack så mycket! Vad roligt att du tycker det :) Mina syrror är uppväxta i slutet på 80-talet (jag slutet av 90-talet), och mina föräldrar märkte faktiskt att det blev svårare att hitta könsneutrala kläder när jag växte upp än när dem gjorde det. Går utvecklingen bakåt liksom!?!?



Jen - Helt rätt! :) varför skulle man sätta på sin ungar nåt som "dem ska ha", istället för att bara välja något som man anser vara snyggt?