Om man har levt ett bra liv så gör det ingenting om man blir mördad... eller?
Innan jag började veganiseras tänkte inte jag speciellt mycket på själva slakten av djuren. Det som det fokuserades på var hur de levde under tiden de föddes och växte upp. Under ett bra tag tyckte jag att mord var okej bara det skedde "humant" och så länge djuren haft det bra innan.
Jag är inte riktigt där än, men jag kommer nog närmare och närmare dina slutsatser med tiden. Kanske ursäktar jag fortfarande, försöker avdramatisera det hemska som sker hela tiden eller så lägger jag krut på andra saker, jag vet inte. Kanske försöker jag få andra att uppleva mig som mindre dömande, jag vet inte alls faktiskt.
Som jag resonerar nu kan jag tänka mig att under vissa omständigheter äta tex. vilt. Men djur som föds upp för att bli mat går bort nästan oavsett hur de har det. Ägg där emot, har hönsen det bra så äter jag inte helt ogärna äggen från dem... hur vida jag skulle äta deras kött öht. är en annan fråga jag vill svara nej på men helt ärligt inte är säker på. Jag har liksom aldrig ställts inför den här typen av situationer och har svårt att ge definitiva svar eftersom jag vet att jag är människa och vi fungera väldigt konstigt ibland.
Samtidigt som jag säger det här är jag inte säker på att jag står för det, jag kanske tycker att det är fel med vilt också i ALLA lägen liksom, oavsett hur smärtfritt eller hur det gått till (jag ser ju tex. hellre att beståndet regleras på naturlig väg genom ett stort antal rovdjur än att vi skjuter av rovdjuren för att vi ska få mer vilt att jaga, och vilda djur i hägn går ju fetbort tex).
Önskar jag kunde vara sådär "pang på" i alla lägen när det kommer till såna här frågor, tveklöst svara ja eller nej och ha tusen fakta att backa upp mig med som jag aldrig kan ifrågasätta eller som kan ifrågasättas. Hm.
Glad jag blev att du tog upp detta! Detta är nog det mesta jag hör när jag pratar med folk om djurrätt.
Alla säger saker som "alltså, sluta med kött skulle jag nog inte göra men jag köper gärna ekologiskt och så, så de får ha ett bra liv innan de dör"
eller som "jamen på den gården har de ju det jättefint, det ligger nära och dom har det superbra. skulle du kunna äta det köttet?"
nej, säger jag. det är fortfarande en individs köttdelar man tuggar i sig som blivit ifråntaget sitt eget liv pga vårt begär efter kött.
tycker det är helt sjukt.
usch, nu har jag vart vegetarian i över 2 år och jag skulle aldrig kunna tänka mig äta kött igen.
så vidrigt.
så himla bra sagt, mord blir väl inte mer okej bara för personen i fråga haft det bra?
varför är det då så med djur?
Innan kunde jag tänka mig att äta viltkött och får uppfödda och slakatade av en vän till familjen, men nu skulle jag inte ens göra det längre. Det känns fel att tugga på något som varit levande och haft känslor. Och det känns fel att tugga på något och ha i tanken att det kunde levt om det inte varit för mitt giriga köttbegär. Nä, aldrig mer kött.
Det är verkligen helt jävla galet, vårt tankesätt. Jag har fortfarande lite förståelse om man väljer att äta vilt som fått leva sitt liv osv osv, men ändå. Det är som du säger- fruktansvärt oavsett. Mord är mord liksom, och jag börjar fatta det mer och mer för varje dag jag själv faktiskt väljer att avstå från kött.
Bilden är hemsk för övrigt. Kor som ska ha en sådan lugn och harmonisk blick i vanliga fall... Förstå paniken och skräcken de måste känna. FAN. Jag blir så vansinnigt arg och ledsen!
Jag resonerar väl så att om ingen i min omgivning lider av att jag dör, jag får leva ett bra liv (what ever that means, men det är ju en helt annan diskussion) och någon dödade mig - utan hets, utan lidande och utan mitt eller andra runt om kring migs medvetande så skulle jag bry mig föga. Jag skulle ju inte märka av det liksom. Men dessa väldigt specifika omständigheter är extremt svåra att uppnå så jag förstår inte riktigt varför man ska hålla på alls. Dock så kan jag ju ta ett aktivt beslut nu för min egen del och säga att JAG skulle inte ha något emot det. Djuren kan inte ta såna beslut och jag tror inte de är funtade att föra såna resonemang heller.
Jag förespråkar varken jakt eller karnism men det jag är ute efter är väl hur dessa förhållningssätt påverkar synen på jakt om alls? Jag är osäker.
Det är ju lätt att säga att vi inte har rätt att ta beslutet att döda en annan levande varelse, men jag är ute efter lite mer filosofisk substans i det än "det är fel" att vi tar oss friheter gent emot andra.