Sveriges barn
Det är sant. Vi glömmer lätt bort våra egna och det finns tyvärr barn som far väldigt illa nära oss också men jag tror folk gärna blundar för det och låtsas som ingenting.
Svar: Haha jo min blick gick någon annanstans också ;) Var bara tvungen att driva med Linus lite. Han var såååå kaxig över sina nakenbilder. Nu när de ligger här och var är han lite mer tyst haha.
Ja jag tycker med det är bra med lite jämnställdhet på den fronten. About time!
BRA initiativ där! Jag brukar alltid säga det när dom har galor för världens barn osv, När de säger "världens" barn, då menar dom typ alla andra länder utom Sverige känns det som. Vi måste börja hjälpa vårt eget land innan vi hjälper andra! Jag lägger också ut den länken med namninsamlingen om det är okej? :)
Tog upp fenomenet mobbing idag.
Strängare regler mot mobbare. mera resurer. Bättre information för lärare & föräldrar.
Sviterna av mobbing kan kräva år av terapi (jag vet!) och vissas självkänsla är tyvärr bakom all räddning, som väljer destruktiva utvägar.
Jag ska absolut skriva på!
Ja den är ju med i Teletubbies...:D
SÅ BRA SKRIVET!!!!
Överallt handlar det om hur barn i alla andra länder har det och att barn i det här landet har det så bra. Men alla har inte det!!!
Det finns jätte många barn som mår dåligt. Det finns så många barngalor, och visst det är bra, men det borde finnas en sån gala för barnen i sverige också.
Har skrivit under det där och tycker alla borde göra det! Alla barn har rätt till och ska ha en trygg och säker uppväxt med föräldrar som älskar och vårdar sina barn på ett bra sätt! :)
SV: Nej, som seende är det omöjligt att föreställa sig hur det är att inte se. Det går inte. Jag som har sett kan aldrig föreställa mig hur det skulle vara att aldrig ha sett, för det är en helt annan sak, man hamnar i en helt ny situation. Så som med allt annat handlar det om egna erfarenheter, men självklart kan man föreställa sig, eller rättare sagt, försöka föreställa sig hur det skulle vara att inte se, eller för mig då, att se fullt. Det är lika svårt det.
Det du beskriver är väldigt vanligt bland seende som får synen blockerad för en stund. Man blir "blind i fötterna", som paralyserad ch vågar inte röra sig, tappar bort sig efter bara några steg och hittar inte ens tillbaka dit man stod från början, fastän att man bara har gått 3 steg rakt fram.
Haha ja, Robert Gustafsson är grym! :)
Varför har du tagit sabbatsår?
Kommer man in senare i en klass, speciellt sådär på gymnasiet eller högstadiet, blir det ofta så, att man hamnar lite utanför. Speciellt, som du då, när man bara är med på ett ämne, men egentligen spelar det ingen roll. Jag fick inga riktiga kompisar under alla mina 3 år på gymnasiet, men jag klarade mig ändå. Har inte många vänner generellt sätt heller, men huvudsaken är att man har några stycken man litar till 110% på och som man vet alltid finns där, alltid.
Haha jo, Asta är bra! :)
Ebba Grön har typ 3 bra låtar... Die Mauer är riktigt bra tycker jag, 800 grader och Staten och kapitalet, men det är inget jag lyssnar på sådär...
Vad gillar du annars för musik? :)
Ja, det brukar ofta vara så. När folk ser eller får förklarat för sig vad det handlar om vet de oftast vad det är för sport. :)
Återigen är vi inne på det där. Det blir en grym omställning för en seende som blockerar synen för en stund. Man har inte heller tränat upp hörseln på samma sätt, så på ett sätt blir det ännu svårare för en seende än för en synskadad att t.ex. spela goalball.
När ni spelade, hade ni en riktig boll, rätt tejpad plan och riktiga ögonbindlar? Misstänker att så inte var fallet, det brukar inte vara så :)
Kul och kul, Johari är en metod. Precis, dels får man reda på hur andra ser och uppfattar en, men man kan även se och upptäcka nya sidor och egenskaper hos sig själv genom det.