Beskriva det obeskrivliga
Ibland när jag ser bilder som dessa blir jag så rädd för världen vi lever i att jag bara vill skrika. "Lyssna för i helvete! Fattar ni inte vad som händer? Gör någonting!"
Könsroller, rasism och andra hemska saker som jag också kämpar emot blir helt plötsligt bara till en liten prutt i universum. Det finns ingenting någonsin som kan ens mäta sig med det som utspelar sig just nu i en djurfabrik någonstans. Det handlar om så många och det handlar om så mycket lidande. Det finns ingen i denna värld som kan förklara den obeskrivliga tortyr som fortgår samtidigt som jag skriver dem här bokstäverna. Hela tiden. Varje sekund.
Jag har hittat några som håller på att drunkna i en sjö och hundra pers står bara och glor, som väljer att inte hjälpa. Och jag blir ensam tvungen att rädda alla. Så känns det.
Trackback