Ingen norm på denna jord
Jamen det är väl självklart! Vi är alla olika och ska bekräfta oss själva....man kan väl inte vara någon annan??
Sådär tänker jag också då och då. "Men shit de här stubbiga benen borde verkligen totalrakas, hur avtändande är inte jag?!" eller så skäms jag över mitt halvt blekta hår med såväl orangea som röda nyanser och lite utväxt på det, och man ser hur folk stirrar och undrar eller rent av föraktar. Men HERREGUUUUD, tänker jag sen(när jag tagit förnuftet till fånga), vem fan är det som ska kåta upp sig över mina ben? Vad spelar det för roll vad andra tycker om MITT hår? Och så går man därifrån med ett stärkt jävlar-anamma i bagaget. Och en lite lättare själ.
Ungefär samma saker brukar gå i mina tankar, men snarare i stil med att jag borde tona ner min stil och mitt beteende så att jag inte skrämmer iväg folk, ger ett mer seriöst intryck och helt enkelt behagar andra. Och byta efternamn till något som andra kan uttala och stava.
Men...
Det är så tråkigt att vara som alla andra! (Folk brukar haja till när jag säger att jag vill studera biomedicin eller något liknande på universitetet, för utseendemässigt tror folk nog att jag är en sådan som vill försörja mig på estetik. Detsamma när jag säger att jag spelar klassisk fiol XD)
Härligt att folk håller med! Vi har nog alla såna tankar till och från :P