Feminism för mig handlar inte om att kvinnor ska få det bättre än männen. Det handlar om jämlikhet, att alla ska ha samma rättigheter och förutsättningar i livet oberoende av ifall man är född till kvinna eller man. Och jag tycker det är på tiden att könsrollerna försvinner för - lets face it -
INGEN tjänar på könsrollerna. Även om det oftast pratas om kvinnornas situation så betyder inte det att männen i dagens Sverige inte skulle må bättre av att vi var mer jämlika.
Anti-feminister brukar ofta påstå att kvinnor och män av naturen är så himlans olika. "Men kvinnor är duktigare på att ta hand om barn! Våra hjärnor fungerar olika eftersom vi har haft helt olika uppgifter ända sedan vi bodde i grottor." Och jo, det är ju sant. Kvinnor har haft, och har fortfarande, det största ansvaret för hem och barn generellt sett och män jobbar oftast mer. Men - om man tänker efter varför det är såhär så ser jag direkt skillnaden mellan instinkt och uppfostran. En instinkt är någonting som finns inuti oss, som inte omgivningen kan påverka, uppfostran är hur vi formas när vi är små.
Idag växer de flesta flickor i vårt land upp med prinsessklänningar, var-försiktig-kommentarer och gulliga dockor som de ska mata, byta blöja på och natta. Samtidigt växer de flesta pojkar upp med spindelmannen, åh-vad-tuff-du-är-kommentarer och actionfigurer som de ska springa runt med. Flickor har ljusa och ömtåliga kläder som sitter tajtare och pojkar har mörka kläder som inte går sönder för att man skrapar knäna mot asfalten. Kläderna uppmuntrar till olika sorters lekar, vuxnas bemötande uppmuntrar till olika beteenden. Det är självklart att de tydliga skillnaderna mellan könen inte handlar om instinkt, det handlar om att vi är olika för att vi gör oss olika.
Konsekvenserna av detta blir att män ofta har svårare att prata om sina känslor, och att kvinnor får svårare att hävda sig och ta för sig. När man börjat tänka efter kring hur könsrollerna faktiskt fungerar är det väldigt svårt att sluta. Jag ser det hela tiden, jag känner det hela tiden. Jag märker hur jag själv och andra runtomkring mig är så vana vid hur saker ska vara och vissa orkar ifrågasätta och andra inte.
Det enda som könsrollerna för med sig är tvång och begränsningar för båda könen. Vi måste allihopa göra om oss själva på något vis för att passa in i mallen, för att vara en riktig man/kvinna. Vi får inte vara oss själva fullt ut för om vi alla hade erkänt att vi är individer med helt egna, unika personligheter skulle könsrollerna redan varit borta. Vi är olika för att vi gör oss olika.
