Laks

Av någon anledning satt jag idag och tittade på Oddasat, ett samiskt nyhetsprogram (tror jag). Det handlade om att massor av renar tydligen blivit tagna av rovdjur och nu höll renskötarna minnesstund för offren. Det pratades desperat om hur rovdjurspolitiken måste förändras, för det var ju så eländigt och jobbigt att hitta sina älskade djur döda.

Men vänta nu - varför sörjer samerna de djur som de själva ändå skulle ha dödat om inte vargen tagit dem? Varför är det helt plötsligt sorgligt att någon som redan är dödsdömd avlider? Renskötarnas jobb är ju att först ta hand om djuren, och sedan skicka dem till slakt (eller slakta dem själva, jag vet inte hur dem gör). Att sörja att en individ man själv tänkt mörda redan mördats av någon annan är bara så... fel. Och jävligt ologiskt.

 

Samer förtrycker djuren och ignorerar deras värde på exakt samma sätt som resten av befolkningen. Enda skillnaden är att de har lyckats beklä den i en vi-bryr-oss-om-naturen-look.