Laks

Att tråla upp fiskar ur haven har aldrig riktigt känts lika hemskt som gris- eller kycklingindustrin för mig. Antagligen lider jag av samma åkomma som många andra, att det är svårare att känna medlidande med de som är väldigt olika en själv. Det är nog också svårt att förstå att någon skulle dö av att komma upp ur vattnet och upp på land, när vi själva tänker att det är det motsatta som är det farliga och plågsamma.

Men för fiskarna är det inte så. När dem fiskas upp ur haven har dem packats tätt i stora, gigantiska nät där dem pressas mot varandra och kanten på nätet. När dem senare kommer över vattenytan kvävs dem, vilket är mycket plågsamt och kan ta flera minuter.

 

Så hur kan man egentligen göra en liknelse som gör att vi förstår? Kanske genom att tänka sig ett stort nät fyllt med marsvin/kaniner/grisar som hänger och dinglar i luften, och sakta sänks ner i vattnet. Helt plötsligt känns det som den värsta tortyren någonsin, när man ser det från "vårat" håll.