Laks

När kvinnor påstår att de föredrar att raka sig så ställer jag mig frågan; har dem ens prövat något annat? När jag var liten och fick de första fjunen under armarna så rakades dem bort omedelbart. Eller jag kommer egentligen inte ihåg NÄR det var, men eftersom jag inte har något minne av att jag haft hår under armarna så måste det betyda att jag rakade bort det så fort det kom. Det var ju så man skulle göra, sa samhället. Fy på den som har hår under armarna och är flicka.

Det var inte förrän ett år sedan jag började ifrågasätta det här med rakningen. Jag började fundera över skillnaderna mellan könen. Varför ska kvinnor ta bort allt hår medans män inte ska det? Varför anses det vara äckligt med hår på kvinnor men inte på män? Och det var först då jag slutade med rakningen för ett ögonblick och prövade på hur det kändes att ha någonting så naturligt som hår under armarna. Efter ett tag upptäckte jag ju att det bara var mina egna fördomar och mina hjärntvättade tankar som stod i vägen för att jag skulle trivas med det. För ärligt talat - det känns faktiskt fräschare att ha hår än att inte ha det, man ska bara först komma över sina förutfattade meningar och vänja sig. Nu trivs jag med håret, det känns naturligare och huden mår mycket bättre. Pröva själv!