Nu är det jag som är vanlig
Har märkt att det inte alls är lika roligt och intressant längre att vara vegan - att vara ANNORLUNDA. Hela första året tyckte jag det var kul att säga "jag är vegaaaaan" och jag var riktigt stolt hela tiden och älskade att förklara för folk vad jag tyckte. Nu är det... inte riktigt likadant. Det är inte flashigt längre. Ingen spänning liksom. Alla vet att jag är vegan, det är inget konstigt, jag bara är det, och ingen ifrågasätter mig längre (faan också!).
Förut tänkte jag alltid "jag är vegan, jag är vegan, jag är vegan, jag är annorlunda". Så fort jag hamnade i ett matsammanhang var jag så medveten om att jag inte åt som alla andra och att jag skiljde mig från mängden. Nu är det mer "va!?!!?!? Är ni INTE veganer!?" när jag ser någon lassa upp någonting på tallriken som jag inte rört på 2 års tid och inte längre betraktar som något ätbart. Nu tycker jag ju att det är jag som är vanlig.
Det är dem som är konstiga, annorlunda. Dem äter ju sånt som man inte kan äta. Typ bröstmjölk och muskler och sånt. Huh.
Kommentarer
emma. säger:
haha påtal om ingenting med det här inlägget, du har ju skrivit lite om att raka sig osv som tjejer har som måsten. har inte rakat benen sen i augusti, så galet skönt! så mycket tid man slipper lägga på det :)
får se om jag gör det till sommarn (tycker personligen det är skönare att inte ha hår på benen när det är varmt för blir så klibbigt osv, nu e de kallt så kvittar) men tills dess noo! haha sånt onödigt måste asså.
Svar:
Laks
Trackback