Nej till smartphones
Jag är en extremt stresskänslig person. Jag ogillar när tv apparater står på utan att jag aktivt tittar. Jag hatar blinkande ljus och att höra dov musik från grannen. I det moderna samhället är det ofta så världen är. Information flödar precis som allting annat, men jag har tolererat det och klarat av det och ibland till och med tyckt att det har varit ganska praktiskt.
Men nu det senaste året har det hänt något helt nytt. Precis som många andra är jag datorberoende, mycket av mina intressen går via plåtburken (läsa, blogga, designa, spela). Och med de nya smartphones tas datorn med överallt man går, man lämnar den aldrig. På tunnelbanan, i skolan och ute på gatan. Alltid uppkopplad, redo att suga in mer information är hjärnan egentligen klarar av. Och jag tror att det sättet att leva skapar stress. Vi är redan extremt utsatta och pumpas dagligen med massor av reklam, bilder och text. Att öka på det ännu mer känns inte som någonting jag skulle må bra av.
Så jag säger nej till smartphones. Jag vill inte ha möjligheten att kolla upp allting när som helst, vart som helst. När jag ska köpa mobil denna vecka ska det inte bli någon dyr, komplicerad sak. Jag vill skala ner. Min gamla var en 4 årig Sony Ericson som blev stulen innan jul. Den hade kamera, massor av spel i sig och flera andra funktioner som jag aldrig skulle lägga pengar på idag. Som sagt - jag vill skala ner. En mobil som man kan messa och ringa med duger fint för mig.
Trackback