Hur man får folk att gå med på fruktansvärda saker
Som bekant så är Arla Company de jag hatar allra mest. Inte bara p.g.a. det de sysslar med (att tjäna pengar på föräldralöshet och psykisk och fysisk tortyr), utan även sättet de marknadsför detta på. Det är gröna ängar och kossor och kalvar och alla är glada. Så är ju inte verkligheten riktigt.
Hur går det egentligen till? Hur kan ett företag, en industri, få så mycket människor att gå med på helt fruktansvärda saker?
Först måste de få folk att VILJA konsumera det. Säga att det är nyttigt, att det är naturligt, att det är bra för dig. Sedan måste de få djuren att inte synas. För om någon ska må dåligt p.g.a. en industri kan det inte vara synligt för allmänheten, då blir det stark kritik. Istället bygger industrin upp en fantasi-bild över hur mjölken produceras, som inte har någon som helst verklighetsförankring. Slutligen måste allt detta hållas upprätt, ingen ska spräcka bubblan. Det är väl därför bloggar som dessa, folk som jag, och organisationer som djurrättsalliansen blir stämplade som farliga terrorister. Det vi vill är ju att det ska bli fred, inget mera våld liksom. Tydligen anses det vara terrorism för somliga.
Hjärntvätt (ja, det är mig ni ser i speglingen...).
Och sedan sitter man där. Det är början av 2000-talet och folk bokstavligen skyfflar i sig mjölkprodukter, dag ut och dag in. Varför? För att vi är hjärntvättade, för att Arla är jävligt duktiga på att ljuga. Helt plötsligt har helt vanliga, trevliga och 100% psykiskt stabila människor gått med på att 1) beröva kossor ett liv i frihet, 2) tagit kossors barn som de burit i nio månader och som de sedan med brustet hjärta aldrig mer få träffa, 3) gjort kalvar föräldralösa, och 4) sedan skickat samma kalvar till slakt för att de inte behövs.
Mjölkindustrin är ett vidrigt monster som dödar och förstör världen vi lever i, helt enkelt för att det finns folk som med glädje betalar för att den ska kunna fortsätta så.
Trackback