Laks

Jag minns när jag för något år sedan läste en blogg som var skriven av en person som var på väg att bli vegan. Ett av inläggen handlade om att hon skulle pröva på att äta vegansk hamburgare. Jag minns exakt hur jag kände och tänkte när jag läste det.

Min första tanke var att  det var krångligt att vara vegan. Att det var svårt och jobbigt. Ibland tänkte jag också att det var farligt (Arla har ju matat mig med falsk propaganda sen jag var två liksom). Jag tänkte att "det gör ingenting att det är jobbigt, för jag ska ju aldrig bli vegan ändå, jag kommer aldrig komma dit."

 

Men så gjorde jag ju det. Efter en tid som vegetarian och djurskyddare märkte jag att det inte alls räckte att bojkotta kött för att få slut på eländet. Helt plötsligt var veganismen det enda tänkbara och det var då jag insåg att jag faktiskt skulle bli tvungen att bli den där krångliga, svåra och jobbiga veganen jag så länge tänkt på.

 

Och när jag var mitt inne i det, när jag hade låtit det ta sin tid att ändra på vanorna, märkte jag att det där jag tänkt inte alls stämde. Det var inte alls så krångligt som jag föreställt mig. Jag ljuger inte när jag säger att det är lätt att vara vegan, för det är det. Det jobbiga och svåra är att BLI vegan, att vänja sig. Men när det väl är gjort så är det hur enkelt som helst - då är det bara en del av vardagen..