"Du kan väl anstränga dig lite?"
(Jag är den som svarade på kommentaren, för er som inte förstod det!)
Jag tror jag förstår lite var Anja vill säga. Om alla går runt och är negativa hela tiden och är sjukt suriga och deppiga så visst, det blir sämre stämning. Men det går inte bara att daska upp sig, ta sig i kragen och "tänka positivt" när det gäller allvarliga problem. Men egentligen; Varför får man inte vara ledsen? Alla är vi det ibland, varesej det rör sig om riktigt hemska saker som psykisk sjukdom eller lite mindre allvarliga saker, lite vardagsdepp liksom. Varför är det så fel? Om det är någonting jag har lärt mig så är det att inte försöka "se bra ut" och ignorera och bortförklara negativa känslor, för tillslut så kommer dem tillbaka till en - allt på samma gång - och det är då det kan bli riktigt illa.
Gråt för faan. Böla på. Skrik i kudden tills du tappar rösten. Bara släpp ut alla känslor.
Kommentarer
Matilda säger:
Jag tror att sådana kommentarer, och liknande som "ryck upp dig" och "det finns de som har det värre" och liknande gör mer skada än nytta. Mår man dåligt så mår man ju knappast bättre av att känna ännu en skuld över hur man är/känner/tänker..
Svar:
Laks
sistergnu säger:
Haha, på allvar? Låter som en parodi på en moderatmentalitet.
Anja säger:
Jag menade nog inte riktigt sådär. Jag sa nog det som jag själv alltid hört.
Trackback