Laks - den djurrättande feministen

Kvinnlig och manlig körning?

Så förra veckan gjorde jag riskettan. Och precis som jag väntat mig dök könsförväntningarna upp under föreläsningen. "Hur är manlig och kvinnlig körning?" Alla började diskutera. Sammanfattningen av gruppens åsikter? Att tjejer kör försiktigt och långsamt. Killar kör aggressivt, för fort och tar för sig i trafiken. Och vad sa jag? Först höll jag bara käften ett tag. Jag var inte förvånad över att folk tänker så här men jag blev förvånad över att det faktiskt, på 2000-talet, kan sitta ett gäng med människor, de flesta runt 20-års åldern, och häva ur sig allt detta. Och komma fram till att så ligger det till. Kvinnor är si, män är så. Tydligt, självklart och simpelt.

Efter ett tag orkade jag inte bry mig om vad de andra skulle tycka om mig eller om jag eventuellt skulle göra bort mig. Jag måste säga det. Måste rasera deras bild av kvinnligt och manligt, eller åtminstone försöka. "Det är helt omöjligt för mig att svara på den frågan. För att ta hela mänskligheten och dela upp den i två läger och säga att den ena halvan är så här och den andra halvan så där är orimligt. Jag ser snarare personer och alla är olika."

Och shit vad det kändes skönt att hävda sig lite. Eller genustänket snarare. Bara stå upp och SÄGA DET JAG TYCKER. Jag gör ju det ibland. Det händer, visst. Men oftast orkar jag inte, vågar inte. Men nu gjorde jag det! Några nickade, höll väl med till viss del (eller helt och hållet kanske, vad vet jag?). Några blev nog irriterade. Läraren accepterade mitt svar och sa "ja, jo, visst" men fortsatte snart med sitt könssegregerade tänk.

Men jag sa det i alla fall.

Publicerad 2013-08-10 klockan 21:08:39 i Feminism,

Kommentarer

Mo säger:

Bra gjort!

2013-08-10 @ 22:16:39

Jennie säger:

Får mig att tänka på när vi hade sexualkunskap i åttan, och klassen skulle argumentera krinh homosexualitet. Det blev ju såklart bara killarna som vågade säga nåt och det som sades var bara skit. "jag tycker det är äckligt. Asså folk får vara såna de ska inte dö eller så, men jag gillar dem inte." lärarn: "varför inte?" eleven: "men jag vill ju inte att en bög ska gå fram o kladda på mig sådär liksom"
En annan elev:" tänk om alla skulle vara så! Asså det är inte meningen att folk ska vara såna, då skulle ju alla dö ut!"
"det är mer okej med lesbiska än bögar"
Lärarn: "tror ni man kan välja att bli homosexuell då?"
Elev: "jag tror att man kan det, eller det beror på ens uppväxt och så. Man föd inte till det iaf, för det är inte naturligt"

Jag sa ingenting. Jag är rädd för att jag ska bli helt ställd när någon säger nåt även om jag vet precis vad som ska sägas i såna situationer.
Men nästa gång vi har sexualkunskap ska jag säga nåt. Det lovar jag mig själv.

Om inlägget: känner igen den där reaktionen från lärarn! Det skulle vara mycket lättare om lärarna liksom väntade på det svaret och hjälpte till att förklara och vara med på din sida. Ja, att lärarna skulle vara mer jämställda helt enkelt!

Svar: Om du känner att du vill och vågar säga något så tycker jag att du ska göra det! Det sitter säkerligen många i det klassrummet som liksom du var tysta om sin åsikt. De flesta tycker nog, eller jag hoppas ju i alla fall det, precis som du bara att de antingen är tysta eller att de försöker spela coola genom att säga sådana där saker.

Laks

2013-08-11 @ 12:28:56
Hemsida: http://nattstad.se/penniepennan