Laks

Om det finns något som gör mig förbannad så är det när folk säger att en inte ska vara arg. Att en inte ska hata. Det är fruktansvärt respektlöst att säga åt en annan människa hur hen ska känna och vara. För mig så är ilska och hat någonting som jag MÅSTE ha. Jag har alltid känt hat för vissa människor som jag tycker är riktigt ruttna och som gör idiotiska saker. Jag tänker inte acceptera att de är dumma i huvudet och gör elaka saker mot mig eller andra, därför hatar jag dem istället. Och det är inget fel med det.

 

Det kanske inte är det sundaste att gå runt och konstant hata alla som inte är perfekta (det har jag också sysslat med, DET är inte hälsosamt), men det är en stor skillnad mellan att hata och att hata. Jag ger bara mitt hat till dem som verkligen förtjänar det, och det är bara ett fåtal personer (mindre än 5 pers). Och då menar jag inte att jag praktiserar mina känslor och slänger ner hundskit i brevlådan och repar deras bilar, utan snarare att jag ACCEPTERAR min egen känsla och låter hatet finnas där. För precis som det är osunt att hata för mycket är det också osunt att förtränga det. Det är en känsla precis som alla andra och den måste få finnas där.