Laks

Arla älskar att marknadsföra sig själva som trevliga, ko-älskande miljökämpar som gör folket en tjänst genom att förse oss med "nyttiga" produkter. Såna som noggrant borstar djuren rena, kliar dem bakom örat, låter dem beta på stora, öppna ängar i solskenet och själva lever som glada hippies utan en enda koppling till kemikalier och föroreningar. Mjölkindustrin är dock allt annat är ko-älskande och miljövänlig.

 

Mjölkbönder som kommer in här på bloggen ibland blir upprörda över inlägg som dessa. De skriker för glatta livet att "alla kossor har det inte sådär illa", "alla kalvar tas inte från sina mammor" och "alla mjölkbönder är inte intresserade av pengar". Nämen vad härligt. Underbart. Om detta nu är sant, att vissa snälla människor har kossor som de älskar, klappar, borstar och låter leva med sina kalvar tills de är vuxna och slutat dia, vad händer då med resten? Om alla kalvar inte tas från mamman och alla kossor inte blir brutalt slaktade vid fem års ålder, hur är det med de som faktiskt blir det?

 

 

Om det är något jag ryser av obehag av så är det sättet som Arla fäster sina vidriga, hjärntvättande tentakler kring befolkningen. I min skolmatsal finns det en stor affisch med en Arla-logga på bredvid en ko ståendes på en oändligt grön äng. Några meter bort finns mjölkautomaten där det tydligt står att du får i dig livsviktigt kalcium och D-vitamin genom att dricka komjölk. Att vissa forskare menar att kalcium från komjölken faktiskt har motsatt effekt (näringen tas tydligen inte upp av kroppen och bryter istället ner den) och att D-vitaminen är en tillsatts bryr dem sig inte om. Skit i det liksom.

 

Hemsk är det också när man inser att dem lyckats med sin hjärntvätt. Folk som blir lite smått djurrättsintresserade tror på allvar att mjölkdrickandet faktiskt är etiskt. Att tro att kossorna mår bra och kalvarna likaså är standard. Eller som många - inte faktiskt veta att kossor måste kalva för att kunna producera mjölk. Arla har alltså fått Sveriges människor att tro att mjölken kommer ifrån djur som lever ett gott liv ute på ängarna. Födslar och förlorandet av barn glöms bort. Vintertiden då de bor inomhus glöms bort. Slakten vid ung ålder glöms bort. Att konsumera mjölk förblir etiskt i folkets ögon, eftersom Arla kan fortsätta att ljuga.