Negativ eller positiv?

Jag kan tänka mig att folk tycker jag är lite negativ, och att djurrättare och andra grupper som kämpar för något ofta uppfattas på det viset. Pratar man med någon om djurrätt och berättar sanningen om vad som brukar hända med små, söta, fluffiga kycklingar blir man en negativ person. Eftersom man pratar om hemska saker.

Men egentligen så tycker jag själv att jag är en ganska så positiv människa. Och det beror mest på det faktum att jag tror (och vet!) att jag, och även andra, genom att ändra små vardagliga saker i mitt liv kan förbättra världen. Vad kallas det för, än inte att vara positiv?
 
Det är trots allt bättre att försöka lösa problem, än att lägga sin energi på att undvika dem.

Good Store


Förra veckan var jag inne i en affär som heter Goodstore, som ligger på Skånegatan 92 i Stockholm. Allt är veganskt förutom några få produkter om innehåller bivax. Detta är himmelen på jorden för en djurvän!

Allt detta fick jag med mig hem, och jag kommer inte riktigt ihåg priset men det var antagligen något dyrare än "vanlig" (icke-djurvänlig) mat.


Smöret - Alpro soya
Smöret smakar inte som det jag brukade äta (Bregott eller Flora), men att byta har inte varit alls jobbigt. Alpro Soyan kostar 16 kr per paket (ungefär som Bregott) och den smakar bra. Nu kör jag istället vegan-mackor på heltid, och det fungerar suveränt!

Tandkrämen - Kingfisher
Den smakar som vilken tandkräm som helst. Inget märkvärdigt. Bara att den inte är testad på djur helt enkelt.

Sojafärsen - Goodsoy
Har inte ätit ännu, testade bara att koka upp den som det stod på paketet och frös sedan in den. Ärligt talat såg det ut som hundskit när jag skulle pressa ut vattnet ur den. Jag får nog öva lite på det där med soja-käk..

Pastan - Doves Farm
Är både utan ägg och gluten. Smakar som vanligt, kokas som vanligt. Ingen skillnad egentligen mot vanlig pasta.

Rengöringsmedlet - Eco Leaf
Ja, vad ska jag säga. Ett rengöringsmedel som inte är testat på djur helt enkelt. Fungerar precis som vilket annat medel som helst.

Äntligen ren och fräsch

Att tvätta håret med bikarbonat och äppelcidervinäger, som jag gjorde igår, gick hur bra som helst! Har inte varit så här ren och fräsch på länge. Nu hoppas jag att det håller sig så också.

Äntligen någonting som ger bra resultat!

Bakpulver i håret?

Sen sist jag skrev om No Poo har jag blivit aningen mer frustrerad. Håret är äckligare än någonsin och jag är jävligt trött på att det aldrig händer någonting. Fortsätter det såhär kommer jag gå tillbaka till schampo igen.

Men sedan bet jag ihop och bestämde för att försöka igen, att tvätta med någonting annat än mitt vanliga balsam eftersom det inte verkar fungera. Jag googlade runt om bikarbonat och äppelcidervinäger och tillslut så förstår jag någorlunda hur man ska göra. Äppelcidervinäger hade jag hemma, men den andra magiska ingrediensen behövdes fortfarande.

Jag går till affären och kommer på att jag inte har en aning om vad bikarbonat är för något. Tydligen så är det ungefär som bakpulver, fast starkare. Även fast det känns lite som ett skämt så är det bra att tvätta med...


Tillslut så sätter jag i alla fall igång den konstiga tvätten som jag faktiskt tvivlar en hel del på:

Jag tvättar igenom håret med tre matskedar bikarbonat, masserar i några minuter som vanligt. Det känns som att det rengör och det svider litegrann på huden i pannan. Sedan sköljer jag ur mitt nu helt kletiga och sträva hår i runt 7-8 minuter. Fingrarna är utmattade av allt masserande och håret är fortfarande som ett gosedjur indränkt i saft.

När jag slutligen kliver ur duschen så är det dags för äppelcidervinägern. Den har jag hällt i en plastlåda, tillsammans med iskallt vatten. 1 del äppelcidervinäger och 10 delar vatten läste jag på någon hemsida. Jag har ganska kort hår, så att "doppa" gick inte så bra, istället tog jag en mugg och hällde över håret. Det gick också bra.

Och nu sitter jag här vid datorn medans det smått udda-doftande håret torkar. Fortsättning följer...

Tänk på myrorna!


 
Jag har tänkt på en grej ganska länge nu - vilket annan art på planeten är det som vi människor liknar mest? Och nej, jag syftar inte på schimpanser och orangutanger. Jag tänker på myror.

Myror bygger enorma stackar, som en stad, där en stor koloni bor. De har vägar som de noggrant följer, de har rangordningar på det sättet att det finns en drottning som styr över alla de andra. Jag hittar ganska många likheter i sättet som våra två arter lever på. Och det är fascinerande.

Just det här med gatorna tycker jag är ganska intressant. Att dem faktiskt håller sig till en speciell väg när dem ska någonstans. Kollar man närmare och studerar dem ett tag inser man hur jävla likt det egentligen är en av våra egna gator. Fast med lite mera kaos ändå. Myrorna har inga övergångsställen och vad jag har noterat så verkar dem heller inte följa höger - eller vänstertrafik..

Nästa gång du går på en centralgata eller ett annat ställe proppfullt med människor - tänk på myrorna.


Earth Hour

Om elva minuter börjar Earth Hour - den största manifestationen för miljön genom tiderna. Visa att du bryr dig om vår planet genom att släcka ljuset i en timme!

Själv ska jag snart ut och fota före/efter-bilder just när alla släcker. Om dem blir bra så kanske jag lägger ut dem imorgon här på bloggen. Men tills dess - ha en trevlig kväll och mys i mörkret kära miljökämpar!


Mera vegetarisk snabbmat!

"Vårt mål är att vegetarisk korv ska finnas hos både Pressbyrån och 7-Eleven till sommaren."

Vad bra att vego-käket blir mer och mer, att det normaliseras. Att det finns fler val för oss som valt den snälla vägen att gå. Jävligt bra!

Klicka på bilden för att den ska bli större.


Egentligen finns det bara ett läkemedel värt att forska om...





Höja effekten...


Just nu läser jag "Sagan om ringen - Härskarringen". Den är bra. Det som höjer effekten litegrann är att jag samtidigt kan sitta och pilla på ringen när jag läser.. Kalla mig geek, men det är faktiskt fett coolt! Haha..

Nu ska jag dyka tillbaka in i denna decimeter-tjocka bok...

Skogen och om mina drömmar


 
Igår var det en riktigt härlig dag. Solen sken, jag och mamma åkte ut på förmiddagen för att tillbringa lite tid tillsammans med träden i skogen. Vi gick i ungefär en timme, käkade lite matsäck, och beundrade våren. Riktigt mysigt var det.

Även fast jag bor i Fjollträsk (Stockholm för er som inte vet öknamnet till den gråa staden) så finns det faktiskt vissa vackra områden här och var. Även fast man går rakt in i skogar och tror att man är mitt ute i naturen så ligger det där bruset ständigt där, det från motorvägarna.
 
Jag drömmer om att bo någonstans där man kan gå ut i skogen utan att bli störd av människodjur och motorvägsbrus. Gärna vill jag bo på gränsen till skogen, precis bredvid liksom, det skulle vara härligt. Och ha några söta, bökande grisar i trädgården (som skulle göra marken till gyttja istället för gräs, men men.. Just nu har jag ju marsvin som gör arbetsrummet till ett rum fullt med bajskorvar och hö..). Grisar är så fina djur, men jag har hört att dem är otroligt envisa..
 
 
Har du några drömmar om vart du vill bo, hur du vill leva osv?

Italienaren som åkte till Malta

Precis som jag tidigare sagt så är det mycket viktigt att kunna engelska!



En månad med No Poo

Igår var det exakt en månad sedan jag började med no poo, alltså slutade tvätta håret med schampo. Därför tänker jag berätta lite om vilka förändringar jag har känt av hittills.
________________________________________________________________

- Håret har blivit tjockare, därmed svårare att massera igenom när man ska tvätta det vilket är ganska jobbigt.

- Eftersom håret är tjockare blir det också mer volym, inte extremt mycket men det lyfter sig lättare har jag märkt. Vilket jag ser som en väldigt bra sak!

- Det finns inga tydliga signaler längre, när man känner att "nu MÅSTE jag tvätta håret". Just nu tvättar jag ungefär 2 gånger i veckan, och antingen är det för att jag vant mig vid att ha fettigt hår eller så har faktiskt no poo-kuren fungerat.

- Ibland kan det se fettigt ut, men kännas helt fräscht och skönt. Och ibland tvärtom, att det ser fint ut men känns äckligt.

- Oftast när jag precis har tvättat det så blir det jättefettigt, för att sedan bli finare dagen efter. (I början sköljde jag inte håret tillräckligt noga efter tvätten, och därför blev det mer fettigt efter än innan.. men numera gör jag jättenoggrant)

- Det känns aldrig sådär riktigt genomtvättat, eftersom de naturliga fetterna aldrig tvättas bort vilket jag är van vid. Det känns rent såklart, men inte på samma sätt som förut.
________________________________________________________________

Just nu förstår jag ingenting av mitt hårs beteende.. Jag är bara glad över att det verkar fungera, att håret i alla fall reagerar på kuren.




Miniatyr

Idag gjorde jag ett impuls-köp inne på Plantagen. Jag fick en idé att göra en liten miniatyr med hästar och små träd, så det blev en kruka, några miniväxter och blomjord. Det var väldigt roligt, och såhär blev resultatet:


Skönhet är allt (?)


 
 
När det handlar om djurförsök för forskning och vetenskap har många helt olika inställning. Men på en front är de allra flesta enade - djurförsök för att framställa smink. Ni kan nog hålla med om att det inte är värt att döda massor av djur för att kunna skapa en produkt enbart för skönhetens skull (när man dessutom kan skapa en sådan utan djurförsök).
 
Det finns sminkprodukter som inte bidrar till djurplågeri.
Du hittar dem HÄR.

Dumma i huvudet?

Fick en fråga idag angående detta inlägg från (såklart) en anonym person:


 
Först och främst, när har jag sagt det?

Köttätande innebär att man dödar en annan varelse, en ickemänsklig varelse. Detta är accepterat av samhället och anses inte vara konstigt. Inte heller är det konstigt att tortera djur för sin egen vinning, eller kanske bara utav rent nöje.

När det däremot handlar om människodjur som råkar illa ut, så blir bemötandet något helt annat. Mördare och våldtäksmän kallas för idioter, hemska människor som varken har själ eller hjärta.

Det jag gör är att sätta ett likhetstecken mellan att döda någon som går på fyra ben och någon som går på två. Om du finner detta simpla faktum provocerande är det ditt problem.

De människor som vet hur djur behandlas innan dem mördas och väljer att ingenting göra, dem förstår jag inte överhuvudtaget. Idioter vet jag inte om jag kan kalla dem, däremot känslokalla. Alla fungerar olika. Men i de allra flesta fall så är personen inte medveten om vad köttätande innebär, precis som jag var för en tid sedan. De allra flesta följer samhällets normer utan att ifrågasätta dem, vilket är ett vanligt mänskligt beteende.

Bloggen finns till för att informera alla dessa människor om hur det verkligen ligger till inom köttindustrin, och även andra djurutnyttjande branscher.

Bloggen handlar också om hur du kan använda din
konsumentmakt för att hindra djurplågeri och fortsatt förtryck.
För att få en bättre värld helt enkelt.
 


Tungt

Idag känns det tung. Oerhört tungt. Grisen har nämligen lämnat jordelivet. Jag har inte riktigt förstått det än, det känns inte verkligt. Hon kommer väl stå där vid burkanten och skrika efter äpple imorgon också?

På TV ikväll...

Jag kollade lite på början av det nya programmet Huset fullt av hundar. Men jag klarade inte av att se mer, för hela programidén bygger på att man ska behandla djuren som saker. "Vilken passar bäst? Jaha, den, då slänger vi ut dem andra!"

Så jävla vidrigt.
 
Har du sett programmet? Vad tycker du isåfall?

Bra läsning

Vandrande samhällsfara - Skrivet av Sara Lövenstam

Köttet, könet och förtryckarens språk - Skrivet av Agnes Gerner

Kampen för djurens rättigheter - Skrivet av Moa Lindholm

Den sanna hjälten

Fördomarna om vegetarianer, veganer och djurrättare haglar tätt. Vi beskrivs som inskränkta, hjärntvättade propaganda-spridare. Men det är jag jävligt trött på. Jag är trött på att bli förlöjligad. Jag är trött på att bli kallad för elaka namn för att jag valt att inte döda andra för min egen njutnings skull.

Folk som kämpar hårt för att homosexuella ska accepteras, att rasismen ska motarbetas och att kvinnor ska få samma rättigheter som män - alla dem höjs till skyarna. De är hjältar enligt allmänheten. Och tolka mig inte fel, jag tycker också det. Men i mina ögon blir dessa problem mikroskopiska när man jämför dem med djurens situation. Jag påminner - 48 miljarder varje år.

Den sanna hjälten är trots allt djurrättaren, veganen, och vegetarian. Den som kämpar för att historiens största förtryck ska få ett slut. Det är min sanna hjälte.

Uppdrag



"Mitt enda uppdrag i livet är att födas för att dö, och dö så billigt som möjligt."

Vänskap mellan arterna

Att umgås med icke-mänskliga djur är någonting som jag gör varje dag. Marsvinen brukar springa runt i sitt rum och jag brukar sitta bredvid. Det är så härligt, man blir lugn, och inte minst lycklig av att se dem nyfiket gå runt och nosa på saker.
 
Här är en kille i USA som fattat grejen med att umgås utanför sin egen art. Vänskap mellan arterna - visst är det vackert?
 
 
Har du några icke-mänskliga kompisar?
 

Du har makten att avgöra hur världen ska bli



 
 
Det är så lätt att sträcka sig efter falukorven i köttdisken. Det är så lätt att visa att man inte bryr sig, att man inte förstår. Alla dessa människor som varje dag glufsar i sig kött, har dem tänkt efter vad kött egentligen är för något? För drygt ett år sedan var jag precis så. Jag hade inte tänkt. Man kan inte döma dem som inte är informerade om detta, för dem flesta äter kött enbart för att dem alltid ha gjort det. Dem jag dömer är de människor som vet om missären, och fortsätter att stödja den.

Det många inte verkar förstå är att man genom att köpa kött och andra djurprodukter deltar aktivt i att bevara djurförtrycket i samhället. Man betalar för att någon ska föda upp grisar på trånga ytor, man betalar för att en slaktare sedan ska fösa ihop dem och kväva dem. Det är inte som många verkar tro, att "jamen dem här grisarna är ju redan döda", eller "men vad gör det för skillnad om jag ändrar mig?"
 
Du har makten att avgöra hur världen ska bli.
Du har framtiden i dina händer.
Dina val spelar roll.
Grunda dina beslut på känslor och logik - inte på tradition.
Ta ditt ansvar.
Tänk själv.
 


Ungefär såhär uppfattar jag sportsändningar:




Kvinnliga förebilder?

Idag är det internationella kvinnodagen, det är idag man ska hylla kvinnorna. För resten av året, de andra 364 dagarna är ju till för männen, så passa på idag.. (skämt, men jag stör mig faktiskt på att det ena könet måste ha en dag för att uppmärksammas ordenligt på, istället för att liksom köra jämställdhetsstilen..)
Såhär ser blogg.se´s framsida ut idag. Jag blir lite orolig över att det faktiskt finns folk som ser upp till den här sortens bloggare. Självklart rabblas det på om hur otroligt vackra dessa "förebilder" är också, för skönhet är ju det enda som kvinnor är riktigt duktiga på. Här ska inte fokuseras på andra egenskaper, bara shopping, smink och hudvård. Det är ju det som är kvinnlighet - eller?

Nej, vill du ha en kvinnlig förebild så klickar du HÄR.

Men idag är det ändå denna person jag vill rikta era blickar mot - WARIS DIRIE.

Stark och modig är hon, en riktigt kämpe. Hon har antagligen varit med om saker som jag själv inte ens kan drömma om. Hon har påverkat världen med sin kamp mot kvinnlig könsstympning. Hon är en förebild.

739280

Förlåt mig.
 
Jag vet inte ditt riktiga namn, du kallades antagligen 739280 eller något liknande. Jag är otroligt ledsen för det jag gjorde. Jag ångrar det så. Jag ångrar att jag betalade för att du och din familj skulle mördas. Att jag aktivt deltog i sponsringen av ditt liv, ditt liv som var en enda tragedi. Du föddes direkt på betonggolvet, din mamma var fastfixerad och hon var trött. Hon var utmattad. Du och dina bröder kastrerades utan bedövning när ni bara var några dagar gamla. Och ni skrek. När du föstes in i gaskammaren skrek du, med uppspärrade ögon. Förlåt. Jag skulle aldrig ha gjort det om jag visste hur ditt och dina vänners liv såg ut.
 
Förlåt mig, grisen.
 

Vi drar till fjällen...

Ja, rubriken säger ju allt. Jag kommer självklart fortsätta blogga som vanligt. Fast istället för att sitta hemma vid köksbordet kommer jag denna vecka sitta i en mysig stuga med en härlig skidbacke precis utanför fönstret.

Tjejspel?

Tänkte bara informera om att spela.se har en kategori som heter "Tjejspel". Där döljer sig alla spel som handlar om barnpassning, matlagning och smink. Självklar är alla dessa spel inbäddade i rosa och ljuslila färger för att även de som fattar trögt ska förstå. Så jävla typsikt. Faan vad jag stör mig på sån här skit.


Behandla andra som du själv vill bli behandlad



För mig och många andra är detta en självklarhet. Att man behandlar andra som man själv vill bli behandlad. Men för vissa tröga hjärnor så måste man ändå förtydliga budskapet...



Ska man alltid behandla andra som man själv vill bli behandlad?
Finns det undantag?
Hur tänker du?

Mössan på...

Nu har jag inte använt schampo på snart två veckor, och jag har för första gången märkt att håret förändrats. När jag tvättade håret senast så var det ganska fett innan, och efteråt när det torkat och allt så var det nästan ännu mera fett. Fast det kändes rent. Var ganska konstig känsla... Men jag tar det som något positivt eftersom kroppen äntligen svarar på förändringarna.

Det sägs att i början när man använder balsammetoden (no poo), när håret inte har vant sig än, så är det fett nästan hela tiden. Men efter ett tag så kommer det förhoppningsvis försvinna och kroppen anpassa sig till det nya livet utan schampo.
Min nya bästa vän - nu kör jag mössan på ett tag framöver!

The One Ring

Med risk för att låta lita nördig så kan jag nu rapportera att jag ska köpa "ringen". Vet du inte vilken ring jag talar om så antar jag att du inte sett Lord Of The Rings.. Ska inte köpa någon äkta guld eller något, jag vill mest ha den som en kul grej. Längtar! Förresten.. Tänk om jag kommer bli besatt? Jag återkommer med eventuella bieffekter av användadet av The One Ring..

Något att kämpa för

Jag kommer ihåg när jag för något år sedan sa till min mamma - "det är så tråkigt att leva i den här tiden, allting är redan så bra. På er tid var det revolution och det hände någonting. Nuförtiden finns det ingenting att kämpa för."

Oj, oj, oj så fel jag hade. Nu har jag allt det som jag inte hade då. Jag känner för första gången i mitt liv att jag hör till någonting. Jag gör nytta med mitt liv. Och det är så härligt, för jag vet att det jag gör är rätt. Det är både en gåva och en förbannelse att leva som djurrättskämpe, för man får många elaka kommentarer av konservativa idioter, men man får även en känsla av att man faktiskt räddar liv. Den känslan är värd miljarder gånger mer än vad någon köttbit någonsin kommer bli.
 
Jag har något att kämpa för. En rättvis värld där rastillhörighet inte ska värdera någons liv. Det är det jag kämpar för.
 


<< TILLBAKA TILL STARTSIDAN