Finn ett fel
Jag fick en folder om finnar för ett tag sedan. Jag lider själv av akne och har precis börjat en kur (som antagligen inte ens kommer att fungera) för att bli av med det. I mina händer fick jag i alla fall denna folder. Finn ett fel. Eller MÅNGA fel. Ser du? Jag hoppas det.
Personerna på omslaget lider inte ens av akne, och om dem gör det har dem sminkat över det jävligt bra för det enda jag ser är två små ojämnheter som knappt kan räknas som finnar på tjejen till vänster. Annars ser båda ansiktena helt perfekta ut. Och jag undrar; hur tänkte egentligen dem som la ihop bilderna i denna folder? Insåg dem kanske inte att foldern skulle handla om akne?
Insidan är inte bättre den heller. På första uppslaget får jag syn på detta:
"Jag är den enda i hela världen som ser ut så här. Är det mig dom skrattar åt?"
Här är det väl tänkt att man ska börja känna igen sig. Kanske också förstå att dem som skrivit foldern förstår hur det känns och därmed känna sig lite bättre. Och visst, jag känner igen mig (inte kanske med "är det mig dom skrattar åt"-delen men det andra). Men det som jag inte känner igen mig i är den helt fläckfria huden som personen på bilden har. Var inte foldern för akne? Har dem blandat ihop bilderna igen?
Tänk dig att som osäker, desperat ungdom med massor av finnar i hela ansiktet äntligen våga söka hjälp för sina besvär, få den här foldern i händerna. Vad tänker man då? Jag blev arg. Andra kanske blir ledsna/ännu mer desperata/tror det är fel på dem. "Jaha, är det här akne?" (Att ha en liten prick på hakan...) "Vad är det då jag har? Vad är det för fel på mig? Är det så här folk med finnar ska se ut? Jag har ju mycket, mycket värre."
Om jag själv skulle sätta ihop en folder för info om akne, då skulle jag välja personer med olika graders akne. Vissa med extrem, vissa med lite, vissa med mellan. Vad jag inte skulle göra är att välja personer som INTE LIDER AV AKNE.
Jag förstår inte. Hur jävla pantad kan man vara egentligen?
Astra Zeneca-grejen
Ni kanske undrar varför jag inte skrivit en enda mening om en så stor grej som det här med Astra Zeneca. Ni vet, dem som tänker skicka iväg massor av hundar till ett brittiskt tortyrfängelse för oskyldiga (försökslabb alltså). Huntington Life Science heter det. Och nej, jag har inte låtit bli att skriva om det för att jag är lat eller något. Det är för att jag INTE ORKAR. Jag kommer bryta ihop om jag måste ta reda på mer fakta om det här. Världen är så vidrig, allt är så äckligt sadistiskt hela tiden.
JAG ORKAR INTE.
För gammal för att dia?
Jag är ju nykterist
Jag är ju nykterist. Vägrar dricka alkohol. Vägrar cigg och kaffe och andra droger också för den delen. Det finns många anledningar till detta. Det smakar skit, jag inte vill bli full och tappa kontrollen över min kropp, det är onyttigt, jag får en svidande och ond känsla i magen av det, men allra mest för att jag tycker att det är sinnessjukt att en så pass farlig drog kan vara så socialt accepterad.
Det finns en sak jag har funderat mycket på. Det är det här med förbud. Ska alkohol vara förbjudet? Heroin och hasch och sånt är ju förbjudet, borde inte alkohol också vara det då? Men det fria valet då? Borde man egentligen inte själv få avgöra om man vill droga eller ej? Jag anser ju ändå att alla personer ska ha rätten till sina egna kroppar (bröstförstoringar, tatueringar, självmord - välj själv liksom), borde jag inte då även anse att personer som vill knarka ska få knarka?
Men då kommer vi istället till det här med påverkan på andra människor. För om det finns människor i ett samhälle som gärna förgiftar sin kropp då och då med olika substanser, så kommer det förr eller senare leda till att annat folk påverkas negativt av detta. Rattfylleri. Bråk och misshandel som aldrig skulle skett om personerna varit nyktra. Barn som växer upp med en alkoholiserad förälder. Jag vill bara hindra allt det där. Hur i helvete kan det vara lagligt liksom? Sluta drick.
Men rätten över sin egen kropp? Rätten att skada sig själv? Rätten att droga sig själv? Ibland känner jag att, faan, om alkohol är lagligt då borde faan cannabis legaliseras det med. Spara in massor av pengar på att sluta jaga efter folk som säljer de olagliga drogerna. Kanske lägga mer pengar på rehabilitering och stöd för de som faktiskt är missbrukare av alla sorters droger?
Äh. Jag vet inte. Vad tycker du?
Kokosdeo
Jag har testat en ny grej... En hemmagjord deodorant!
Så här gick det till; jag smälte ner lite kokosfett i en kastrull, hällde i lika mycket bikarbonat som jag hällde i kokosfett, och sedan lika mycket potatismjöl också. Blandade ihop skiten, hällde över det i en liten burk, lät det stelna och voila!
Nu står den inne i duschrummet, har konsistens som en salva och fungerar utmärkt. Har använt den i ungefär en vecka nu, efter att min deosten började bli alldeles för liten. Kokosdeon gör inte så att man slutar svettas (asså, man måste ju svettas, så...), men den tar helt bort lukten och gör dessutom så att svetten torkar mycket fortare. Potatismjölen gör så att det torkar, bikarbonat hjälper lukten, och vad kokosfetten gör vet jag faktiskt inte riktigt men den är väl antagligen bara till för konsistensens skull antar jag.
Jag vet dock inte hur en "vanlig" deodorant känns, ty det var så fruktansvärt länge sedan jag använde sån skit - så jag kan tyvärr inte jämföra de två. Men denna deo fungerar väldigt bra för mig i alla fall. Bara att smeta på under armarna som en salva. Pröva tycker jag!
Årets första semla
Heart attack with extra cheese
Jag vill stoppa ALL djurhandel
Jo, jättebra gjort av er WWF. Visst håller jag med, jag hatar tjuvjakt, vem gör inte det liksom? Men problemet med organisationer som dessa är att de, precis som det står på bannern, vill stoppa den illegala djurhandeln. Och jag vill ju också det, kruxet är bara att jag stannar inte där. Jag vill ju stoppa ALL djurhandel. Därför känner jag inte så mycket för WWF och WSPA och liknande. Det de vill är inte att rädda djuren som lider i världen, utan vad de vill är att lindra djurens lidande lite grann när det passar. Djuren som torteras och mördas för att människor ska få äta speciella maträtter och dricka speciella drycker däremot skiter de fullständigt i. Det ska bara handla de gulliga djuren som tigrar och delfiner - glöm kycklingar och kalkoner och fiskar liksom.
Talk to your daughter before the beauty industry does
Kika gärna in hos Moralfjant som ofta skriver om utseendehets och feminism. Det var förövrigt där jag hittade denna awesome videosnutt!
Det sprider sig
Sluta döda, börja leva
Det är det här med rullbanden. Jag mår så illa av det. Kan ni fatta att djur bokstavligen åker på rullband fram mot döden? För att det är så många som ska fram? Jag tänker på den där djur-döds-räknaren, om ni har sett den. Den som räknar ut hur många som dör varje sekund, varje minut. På några enstaka sekunder så har "Marine animals" redan överstigit 10 000 individer. Kycklingarna ligger inte långt efter.
Allt är så vidrigt. Det är så outhärdligt vidrigt så att jag känner att, jo, dem här människorna som orsakar detta, köttätarna, mjölkdrickarna, pälsbärarna, kan dem inte bara inse? Inse vad som händer? Sluta blunda, sluta döda, börja leva?
Fiskar är nog de djur som dödas på det vidrigaste sättet av dem alla - kvävning.
Mänskligheten
MAN from Steve Cutts on Vimeo.
Och hur gick det med att spara ut håret?
För lääänge sen sa jag att jag skulle spara ut håret. Hur gick det med det egentligen? Jävligt långsamt, först och främst. Men ändå lite resultat på ett halvår:
Tycker att Gollum sammanfattar det här med att spara ut håret ganska bra:
I´m out
Lagom till min nittonårsdag kom brevet som bekräftar att jag nu gått ur svenska kyrkan. Känns skönt. Jag vill inte vara en del av kristendomen. Jag vill inte vara en del av islam eller buddhismen heller för den delen. Jag är ateist (INTE agnostiker) och jag vill inte praktistera någon religion, och ännu mindre vill jag betala för en.
Det hjälper att vara sysselsatt
Jag har inte skrivit alls mycket nu under jul och nyår som ni kanske märkt. Jag har varit sjuk, bortrest, uttråkad, panikfylld och glad om vartannat. Det fanns liksom inte tillräckligt med rum för att skriva på bloggen också.
Men snart blir ju allt som vanligt igen. För min del börjar skolan, och om sanningen ska fram har jag längtat efter det ända sedan juldagen. Visst är det skönt att vara ledig, men för att kunna vara ledig och ha kul gäller det att ha någonting att göra. Vilket jag givetvis inte har haft. En annan fördel är att inte gå runt och ha ångest för olika saker hela tiden. Vilket jag givetvis har haft.
Det ska inte finnas för mycket tid att tänka. För om det finns mycket tid då kommer alla de där sakerna fram som man inte riktigt vill tänka och som man bara mår dåligt av. Och när man väl har tänkt dem så verkar dem aldrig kunna försvinna igen.
Förut tänkte jag att om jag tänkte tillräckligt mycket på alla jobbiga saker så kommer jag till slut inte tycka att de är jobbiga längre. Men sedan upptäckte jag att det där inte alls stämmer. Det spelar ingen roll hur mycket jag funderar över döden för det kommer ändå aldrig att bli något trevligt och bra. Jag kommer alltid vara rädd. Då gäller det bara att försöka glömma rädslan och tänka på något annat istället. Och då hjälper det att vara sysselsatt.
Dem där förbannade könsrollerna
Vilken indelning man än gör - oavsett om man sätter män mot kvinnor, svarta mot vita, stornäsor mot smånäsor eller blondiner mot brunetter - så kommer man alltid att finna generella skillnader mellan grupperna. Blondiner kanske generellt sett gillar slalomåkning mer än brunetter. Folk med små näsor kanske generellt sett är fysiskt starkare än folk med stora näsor.
På samma sätt som folk idag tror att killar har större biologisk benägenhet att gilla ishockey och bilar än vad tjejer har.
Att en majoritet av blondinerna visade sig gilla slalomåkning och en majoritet av smånäsorna visade sig vara fysiskt starka behöver inte nödvändigtvis innebära att ALLA blondiner älskar slalomåkning och att ALLA smånäsor har jävligt starka muskler. Om några generationer skulle resultaten antagligen se helt annorlunda ut, men då har fördomen och normen att majoriteten av en viss grupp är så här slagit rot. Och då tror vi att vi ska vara så och därför säger alla åt oss att vara så och därför är vi så. Och när vi har vuxit upp säger vi till våra barn att dem också ska vara så. Och så fortsätter det. För alltid. Tills några enstaka personer vågar tänka själva.
Jag vågar påstå att hela idén med att kvinnor är på ett sätt och män på ett annat, är inget annat än en stor fet jävla bluff. Det finns hormoner och det finns x & y-kromosomer men det är inte dem som bestämmer ifall en person gillar att hålla på med smink. Det är inte dem som säger åt män att de inte ska gråta. Det är normerna, fördomarna. Dem där förbannade könsrollerna.