Att se kött för vad det är

De flesta människor ser inte de döda djuren de har framför sig. Det var det som förändrades när jag började bli intresserad av djurskydd, och så småningom djurrätt. Helt plötsligt var det inte fläsk som låg där på grillen, det var död gris. Köttfärs blev mördad och nermald ko, och påläggen jag brukade använda på mackan blev rumpa och inälva.
När jag började se det för var det egentligen var var det inte längre så aptitretande. Det kändes heller inte speciellt etiskt - vad i helvete har jag levt på hela mitt liv? Döda delar från djurarter som jag under min uppväxt sett filmer om och haft gosedjursversioner av? Gulliga kossor, grisar, kycklingar osv. som mina föräldrar lärt mig dyrka men samtidigt förtrycka till den grad att deras värde ansågs vara mindre än stenar.
Idag ser jag allting för vad det är. Och visst, det är jobbigt att bli äcklad så ofta som jag blir och hela tiden koppla mina vänners mat till tortyr och mord. Men det är väl lite som i The Matrix - jag lever hellre i sanningen med allt vad det innebär än i den falska, trygga tillvaron som lätt kan raseras. Vilken sida väljer du?
Nej, jag hatar inte dig för att du äter kött
Jag lovar. Jag gör faktiskt inte det. Visst blir jag hetsk ibland, visst gråter jag när jag ser vad ditt konsumerande bidrar till. Men jag hatar dig inte. För jag vet att problem som dessa inte är lätt fixade, det tar lång tid för utveckling och det är inte enskilda individers fel. Jag skyller inte på dig - jag skyller på systemfel.

Vegetariskt i skolan
"Livsmedelsverket har utkommit med sina nya rekommendationer för bra mat i skolan:
Köttkonsumtionen bör minska. Det bör alltid finnas vegetariska lunchalternativ. Mer fullkorn. Minska ned på mättat fett (helmjölk, smör, grädde) och välj istället vegetabiliska oljor.
'Genom att exempelvis öka andelen vegetabilier i kötträtter, eller ibland byta ut en kötträtt mot ett vegetariskt alternativ kan skolan bidra till minskad miljöpåverkan', skriver verket."
Köttkonsumtionen bör minska. Det bör alltid finnas vegetariska lunchalternativ. Mer fullkorn. Minska ned på mättat fett (helmjölk, smör, grädde) och välj istället vegetabiliska oljor.
'Genom att exempelvis öka andelen vegetabilier i kötträtter, eller ibland byta ut en kötträtt mot ett vegetariskt alternativ kan skolan bidra till minskad miljöpåverkan', skriver verket."
Jag läste även Livsmedelsverkets rapport om skolmat, eller ja, jag tryckte helt enkelt på ctrl+F och skrev "vegetariskt" och läste allting som rörde det. Tyvärr tycker dom ju fortfarande att mjölk är livsviktigt och bör konstant finnas tillgängligt (annars dör ju de små liven om de inte dagligen får dia kossor). Men i sin helhet framkom det tydligt att bönor, linser, ärtor och sojaprodukter bör användas mer och köttprodukter bör dras ner på. Anledningen är ju dock klimatet och inte tortyrproblematiken som finns i samhället. Men skit samma, oavsett varför folk inte äter kött så äter de ju inte kött. Så det är ju alltid bättre än ingenting givetvis. Och dessutom en skitviktig del i accepterandet av vegokäk, vilket i sin tur leder till accepterandet av djurrätt.
Vill du dö?

Det går inte att säga "men dem har det bra" eller "det är inte så farligt", för så länge du inte sätter dig in i situationen som miljoner djur befinner sig i just nu så kommer du aldrig att komma någon vart. Känn. Tänk efter. Vill jag dö? Vill jag bli inlåst? Vill jag att andra ska behandla mig som en produkt? Vill jag få uppskuren hals och bli nerpaketerad i plastförpackningar?
Jag tror att du vet svaret. Och jag tror att du inser att det inte finns någon annan varelse på denna jord som vill gå detta öde till mötes. Tvinga dem inte att göra det.
Skulle din död vara värt en måltid kött?
Folk tänker alltid att "äh, det är väl inte så farligt. Djuren lever ju ganska sjysst. Får mat och får vara ute på sommaren och beta. Det gör väl inget om de sista timmarna är hemska när dem ska dö på slakthusen?".
Och till alla som tänker så; tänk dig själv in i djurets situation. Skulle du tänka att "äh, det gör ju inte så mycket" när du själv blir kidnappad, intryckt i en lastbil, står i kö till gaskammaren i ett tortyrhus och är så skraj så att du pissar på dig? Skulle du tänka att det var värt det för att en annan människa skulle få "njuta" av din döda kropp?
Skulle din död - din skräck och ditt lidande - vara värt någon annan varelses minutlånga njutande?

"I Sverige är vi så snälla mot djur!"

Ich pallish nicht määär. Det här konstanta romantiserandet av svensk kött. Det är så gott, så nyttigt, så säkert, så bra, så djurvänligt. NEJ. Bevara svenskt kött, bevara svenskt kött - för djurens skull! De försöker alltid förklä det i något slags bryende om andra varelser. Som att deras största intresse är att hjälpa djur - trots att hela deras verksamhet bygger på att förtrycka dem.
Det intressanta ligger ju i att folk gång på gång får visat för sig vilka vidrigheter som utspelar sig innanför tortyrkammarens väggar men ändå fortsätter att bortförklara med att det var däääär borta, inte hääär, det här är sveeeenskt kött jag äter. För att alla har den där konstiga bilden av att svenskar på något vis skulle vara snällare mot djur än andra folk är. Och som att en ens kan vara SNÄLL mot en slav som fängslas och mördas för att bestulas på sina kroppsvätskor och muskler och hud för att de snälla svenskarna vill ha komjölk och köttfärs och skinn.
Ja jävlar vad snälla vi är svenskarna. Och snällt betyder det här:

If it´s not good enough for your eyes, then why is it good enough for your stomach?

På en random grisfarm i Sverige. JA - Sverige. Inte USA, inte Kina, inte Danmark - Sverige. När ska folk börja inse att den här konstiga tanken att "allt hemskt händer där borta, inte häääär!" är helt oöverensstämmande med verkligheten? När ska folk börja ta till sig att grisar och kossor och kalvar och kycklingar och fiskar plågas och mördas varje dag för att de vill ha sin gamla vanliga mat? Byt käk! Jag lovar att du inte kommer dö av att äta en mjölkfri sås istället för en sås fylld med kalvdi och var. Du kommer inte heller dö om du skippar hönsmensen och tar lite potatismjöl i pannkakorna istället. Och du kommer defintivt inte dö av att låta bli att köpa köttfärs och istället laga en pannbiff gjord på vegofärs - faktum är att du antagligen lider större risk att dö om du äter köttfärsen. So - win win?
"I was born in prison!"
Hästkött
Det där med hästköttet asså. Varför är det så uppseendeväckande egentligen? "Ånej, det där djuret jag åt igår var inte alls en gris, det var en häst!". Typ lite samma grej som "Ånej, det där barnet jag piskade igår, hen var inte alls polack, hen var svensk!". Det gör väl lika ont ändå för offret? Speciesism.
Folk har en koppling till hästar. De har sett dem, de har kanske till och med ridit på dem. Hästarna är ju dem där mysiga, söta djuren som alla gillar och som alla barn vill sitta på. Grisar? Nej, dem ser vi inte speciellt ofta. Det är kanske därför vi inte riktigt bryr oss om dem, för vi känner dem inte. Grisarna kan skrika, plågas inne i betongbyggnaderna och vi lyfter inte ett finger för att försöka göra någonting åt det. Det är så det ska vara liksom. Men om en häst eller hund får genomlida samma sak då jävlar!
Men dem djuren vi får se då? Kossorna som ligger på ängar och tuggar gräs hela somrarna (vart dem är på vintern funderar inte många över)? Varför känner vi inte ånger när vi tuggar i oss kokött? Korna känner vi ändå bättre än grisarna och kycklingarna. Antagligen för att slaveriindustrin lyckats förklä utnyttjandet av just kor i en något vackrare förpackning. Ni vet vad jag talar om; ARLA. Deras sätt att få folk att tro att livet som mjölkko är suveränt är väldigt övertygande. Jag var själv övertygad. När folk köper mjölk ser dem ängarna framför sig. Vad dem ser framför sig när de köper köttet av samma djur vet jag inte. Antagligen bara produkten - köttet. Inte individen det en gång var. Hur annars skulle någon kunna köpa det?
Den onödiga omvägen till maten
Köttätare krånglar det hela så fruktansvärt mycket. Det här med att äta alltså. Jag menar, om man odlar mat, olika sorters grödor, sedan bereder man det på olika sätt, paketerar, säljer, äter - då är det ju klart? Det är så vi veganer gör.
Men köttätarna tar en jävla omväg. Istället ska 100 ggr (1000 ggr? 10 000 ggr?) mer grödor odlas och skördas, skickas iväg. Men inte till affären för att säljas och ätas upp, utan till olika fabriker där det bor hundratals djur och ätas upp av dessa istället. Sedan, efter ett halvår eller ibland flera år, då är djuren stora nog att ätas så då skickas dem iväg för att slaktas (levande varelser har helt plötsligt blivit produkter, oops!). När de slaktats tas kroppsdelarna isär och paketeras , fraktas till en affär och säljs. Slutligen äts det upp.
Och allt detta - mycket, mycket mera mark som måste odlas på, fler transporter, obeskrivligt lidande, längre tid att producera maten - enbart för att envisa, konservativa människor fortfarande vägrar inse fakta. För att dem fortfarande säger "kött är goooooooott" och inte vågar se vad deras konsumtion leder till. Vilka som får lida för deras girighet. Vilken jävla omväg.
Heart attack with extra cheese

Köttätande råkar vara "det normala"
Både här på bloggen och på vegan.nu har jag läst att folk funderar kring det här med att ge barn vegokäk. Är det rätt? Är det fel? Tvingar man barnet att vara vegetarian då? Eller när hen tillåts äta kött; tvingar man i själva verket barnet att vara köttätare?
Hur man är gör så "tvingar" en förälder på sina värderingar på ungen. Föräldern kanske låter ungen käka kött, inte äta kött, gå till kyrkan, inte gå till kyrkan, ha könsneutrala kläder, ha könsstereotypa kläder... Allt är ju värderingar, hela tiden.
På vegan.nu var det någon som skrev "jag känner att valet att vara vegetarian är stort, och att jag inte vill ta det åt en annan människa." Valet att vara köttätare är ännu större. Ganska gigantiskt mycket större. Bara att det är det som är normen så ingen lägger märke till det längre. Det blir ofta så, de saker som är normen har ofta inget namn och ses inte som ett beslut/ett sätt att vara. Det bara är "det normala". Typ som att vara transperson eller cisperson. Upp med handen om man hörde talas om transperson redan när man var 7, men inte fattade att det fanns någonting som hette cisperson förrän man var 17... *räcker upp handen*
På vegan.nu var det någon som skrev "jag känner att valet att vara vegetarian är stort, och att jag inte vill ta det åt en annan människa." Valet att vara köttätare är ännu större. Ganska gigantiskt mycket större. Bara att det är det som är normen så ingen lägger märke till det längre. Det blir ofta så, de saker som är normen har ofta inget namn och ses inte som ett beslut/ett sätt att vara. Det bara är "det normala". Typ som att vara transperson eller cisperson. Upp med handen om man hörde talas om transperson redan när man var 7, men inte fattade att det fanns någonting som hette cisperson förrän man var 17... *räcker upp handen*
Det allra smartaste skulle vara att låta ungen växa upp som vegan. Då är man neutral i frågan, man har inte skadat någon. Jag menar, om man käkar djur ibland så har man ju tagit ställning. Det är OK att döda djur. Om man däremot inte gör det har man kanske inte tagit ställning ännu. Men då kommer vi dit igen, att köttätande råkar vara "det normala" och veganandet råkar vara det konstiga. Och i en sådan värld där i princip alla föds till köttätare kan det lätt tyckas att köttätandet skulle vara det neutrala att göra. Det skulle vara att icke ta ställning övertaget. Tänker man bort alla normer däremot blir det resonemanget helt plötsligt korkat.
Make it possible
Hur var det nu...

Thanksgiving

Som ni kanske redan vet så går högtiden Thanksgiving ut på att vara tacksam och snäll. Fast bara mot människodjur givetvis, vad annars. Högtiden handlar ju också om att ta döda kalkoner, sära på deras ben, skära upp ett stort hål runt anuset och trycka in massor av mat däri. Yum. Här är Petas kort-film om Thanksgiving:
Föräldrar som ljuger för sina barn

"I think, with dismay and sadness, about the children who adorn their walls with animal pictures and have favorite stuffed animals, but are lied to by their parents about where meat, dairy, and eggs come from so that they unwittingly inflict suffering and death on the real animals whom their toys and pictures represent. To what degree do the parents lie to their kids to hide their own violent life styles?"
Helt plötsligt känns det som att världen utvecklas lite

Fy helvete vilken överraskning! Vilket steg, vilket stort och bra steg! Precis som de skriver i texten; "vi vill ifrågasätta normen om att kött är det normala och vegetariskt är det onormala". Helt plötsligt känns det som att världen utvecklas lite, trots alla "men kött är så gott" och alla andra gnälliga röster därute. Helt plötsligt får jag en vision av en revolution - en matrevolution - där allting ändrar sig drastisk under ett antal decennier och vegetarisk mat blir vanligt. Kanske till och med vanligare än kött.
Och visst, anledningen till att Way Out West tar bort köttet är enbart klimatet. Men jag vågar ändå hoppas på att folk som börjar visa hänsyn för en sak snart börjar visa hänsyn för andra saker också. Respekt skapar ännu mer respekt. I takt med att vi blir tvungna att dra ner på köttätandet kommer också förhoppningsvis djurens rättigheter komma med i diskussionen - och det ser jag fram emot.
Döda med gott samvete?
Det sägs ju ofta att man ska äta kött som kommer från djur som haft det bra, och inte fått genomgå något "onödigt lidande". Men ALLA djur som föds upp och dödas för sitt kött genomgår ett onödigt lidande med tanke på att vi inte behöver deras kroppar för att överleva. Dessutom är det ett sjukt konstigt synsätt - är det okej att döda någon för att hen tidigare har haft det bra? Jag har skrivit om detta förut, men det tål att upprepas med tanke på hur många det är som resonerar så här.
Givetvis är det bättre att äta kött från djur som fått gå ute och mått bra, än att äta kött från djur som bokstavligen stått i sin egen skit hela sina (korta) liv. Men detta är bara olika grader i helvetet, inte ett rättfärdigande för att få döda de djur som "mår bra". Finns det någon som resonerar på samma sätt när det handlar om människor? Att Breiviks offer faktiskt hade det väldigt bra innan de brutalt mördades?
"Titta så glad vår hund är här ute på landet! Här får hon springa fritt dagarna i ända! Vilket ypperligt tillfälle att skära halsen av henne med gott samvete!"
Det snackas om respekt...

Det snackas ofta om respekt, att man ska respektera varandra och att man bör acceptera det faktum att alla är olika. Att vissa människor har brunt hår och andra har grönt bryr mig inte ett skvatt om, men att vissa väljer att konsumera andra varelsers kroppar är inte okej. Aldrig.
Samhället ser ju tyvärr fortfarande ut på det viset att det anses normalt att döda djur. Det anses inte vara en sån big deal, ett djur liksom. Kossan hade det väl bra där i hagen, innan hon landade mellan mina hamburgerbröd? Oftast är ju köttätarens verklighet inte riktigt sann heller, det där att alla faktiskt verkar tro att djuren har det bra (vad man nu kan mena med det, att födas för att dö kan väl aldrig vara lyckligt?). Det mesta som vi matas med i media är lögner, och det får oss att missförstå vad kött är för någonting. "Jag skulle aldrig döda ett djur, så hemskt ju! Jag älskar mina husdjur! Finns det någon bacon kvar?" Total denial liksom.
Aldrig mer vill jag höra de där jävla orden "respektera att jag äter kött så respekterar jag att du äter veganskt". Jag kan umgås med köttätare, jag kan till och med gilla dem men jag kommer aldrig, ALDRIG respektera deras matval. Jag tycker verkligen att folk ska kunna ha valmöjligheten att göra vad som helst, så länge de inte inskränker på någon annans rättigheter (och ja, djur räknas till skaran "någon annan").
Aptitligt?

Jag sitter här i min lägenhet och funderar på hur någon människa kan finna detta aptitligt. Ärligt - blod, muskelvävnad, ben? Seriöst? Och folk frågar mig hur jag kan äta något så konstigt som ihoppressade sojabönor (tofu)...









