Bravo Way Out West!

Way Out West fortsätter på samma bana som förra året; inget kött. Det känns jävligt gött för det här är en bit på vägen att få vegetariskt mer accepterat. Dessutom gillar jag att de tydligt visar att ett av de viktigaste argumenten för att käka vego är djurs rättigheter. Den detaljen glöms ju ofta bort och istället fokuseras det väldans mycket på miljön. Ingen tar illa upp när folk bryr sig om klimatet men när en bryr sig om djurrätt då svider det till (kanske för att det väcker alltför mycket dåligt samvete och ångest?).
 
 

Tänk dig att sitta och titta på en fotbollsmatch och helt plötsligt ramlar en av spelarna på planen ihop och dör





Så var det elitloppet igår också. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om det, annat än att det är fel och vidrigt och onödigt som in i helvete. Det har ju redan dykt upp flera länkar på facebook om hur Svanstedt och CO piskar sina hästar och pressar dem för hårt osv. Som alltid givetvis. Det är ju pengar inblandat så vad förväntar sig folk egentligen?
 
Många i min släkt är hängivna travmänniskor och för bara något år sedan ägde (huh) familjen en häst nere på Solvalla. Visst var folket där trevliga och sjyssta (mot mig i alla fall) men jag kan väl inte direkt påstå att jag tyckte att hästarna hade det så lyxigt som många travmänniskor gärna vill påstå. De har sina boxar och de har en liten fyrkantig hage en bit bort som innehåller fler kubikmeter lera än antal grässtrån. 
 
Jag säger inte att alla hästar inom travsporten har det dåligt och lider varje sekund, men en naturlig konsekvens av att blanda hästars prestation och vinstsummor i en sport är att djuren blir lidande. Det resulterar i att vissa djur tränas när de inte är ordentligt friska, får sina underliv ihopsydda och pressas så hårt att de lider av magsår.
 
 
Varje år DÖR ca 10-20 hästar i svensk hästsport. De bryter benen och avlivas, kvävs av överprestation, får invärters skador. Folk skulle aldrig tolerera att samma saker skedde inom andra sporter. Tänk dig att sitta och titta på en match på tv och helt plötsligt ramlar en av spelarna på planen ihop och dör. Detta sker hela tiden inom trav och galoppsporten men när det handlar om hästar så spelar det helt enkelt inte lika stor roll för att, ja - de är inte människor.
 
En häst har redan dött på travbanan i år. På Solvalla i början av maj kvävdes den sjuårige Southern Rocketop till döds under loppets gång. Hur kan detta vara acceptabelt?

Demonstration

Ni missar väl inte demonstrationen utanför AFL (Solna i Stockholm) imorgon?
 
>Facebooksidan<
 
 
"Djurförsökaren Urban Höglund, som tidigare var VD för Visionar Preclinics i Uppsala som under 2011 gick i konkurs med stora skulder, har nu startat företaget Adlego biomedical AB. Han har skickat in en ansökan till den djurförsöketiska nämnden om att få utnyttja 30 apor på Astrid Fagreus Laboratorium vid Karolinska Institutet i Solna för ett plågsamt djurförsök.

Under två veckors tid vill han droppa en ny substans i apornas ögon upp till fyra gånger om dagen. När  droppningarna är klara så tas blod från dem, 8 ml/kg. Under denna period studeras ögonen varannan till var tredje dag och man mäter ögats tryck och hornhinnans tjocklek. För att uppnå tillräckligt höga koncentrationer i ögat så kan substansen också behöva sprutas in i glaskroppen på ögat med en injektion. 

Aporna kommer under försöket leva i små burar. Dessvärre har Adlegos plågsamma ögonförsök på apor vid Astrid Fagreus Laboratorium (Karolinska Institutet) blivit godkänt av den etiska nämnden. 30 nya apor kommer att köpas in och hållas i burar."

Stackars oss


Elaka kommentarer

Jag minns för något år sedan hur jag reagerade när jag stötte på kritik. Jag blev rädd, ledsen, började tvivla på mig själv, fundera över om jag faktiskt gjorde rätt osv osv i all oändlighet. Jag får fortfarande taskiga kommentarer ibland, typ som "det är inte så lockande att vara du" (en trevlig människa som skrev det idag). Men jag blir inte berörd. Jag bryr mig inte. För jag vet att jag gör rätt, och jag vet att det finns folk som håller med mig. Även om jag inte direkt har en stor blogg med massor av kommentarer så är det ändå drygt 100 pers som läser vad jag skriver varje dag, och det argumentet väger rätt tungt för mig.
 
Och för varje elak kommentar jag fått genom åren så har jag fått även fått en (eller flera) mejl där någon berättar att hen tycker min blogg är bra och att hen har börjat gå mot en mer djurvänlig livsstil tack vare mig. Sådant värmer. Jag gör nytta. Det är även därför jag själv alltid skickar iväg ett meddelande till folk jag beundrar, för att de ska ha de där fina, snälla mejlen också och inte bara massor av elak kritik från konservativa idioter. Gary Yourofsky blev jätteglad när jag mejlade och berättade att hans tal var det bästa jag någonsin hört, och Jens Holm blev glad av att jag berömde hans insats i riksdagens debatt om pälsindustrin. Det går väl tillbaka lite i det här som jag skrev om förut, har du något snällt att säga - säg det!

Är det här ett skämt eller?


Cirkusarna är här igen

Kompis: Jag har fått sommarjobb.
Jag: Vad roligt! Vart då?
Kompis: På en cirkus.
Jag: Med djur?
Kompis: Ja...
Jag: Okej, vi ses där i sommar då. Jag kommer stå utanför och demonstrera.
 
 
Hon hade ju iofs en bra idé att hon kunde passa på att fota eller nåt åt mig, eller åtminstone berätta hur det ser ut bortanför publikens ögon på en djurcirkus. Inte som att det spelar någon roll om dom behandlas "dåligt" eller "bra". Det är ju inte direkt som att slaveri av svarta skulle vara okej om vi vita bara var lite snällare mot dom.

Företagen är experter på att lura oss

 
Jag erkänner. Till och med jag blir förhäxad av såna här texter. Det låter ju så bra? Ekologiskt och svenskt och hela faderullan. Det här kan väl inte vara oetiskt? Jo såklart det kan. Såklart det ÄR. 
 
Företagen som livnär sig på djurförtryck måste ju ständigt hitta nya snirkliga vägar för att hålla befolkningen lugna så att vi inte helt plötsligt en dag inser vilken skit vi skapar genom att köpa deras produkter. Företagen är experter på att lura oss, försköna verkligheten och att få oss att konsumera saker som egentligen aldrig borde konsumeras.
 
Jävla donken. Fast eran veggiewrap är i alla fall god. 

Har du något snällt att säga? Säg det!

Ni vet hur en ibland tänker snälla saker om folk? För mig kan det vara att jag helt plötsligt kommer på hur underbart rolig en kompis är, eller att jag beundrar någon som är modig och vågar vara sig själv, eller att någon är så ofattbart snäll att jag bara vill krama hen. Så tänker jag ganska ofta om mina vänner och familj.
 
Och för ett tag sedan kom jag på en grej - varför säger jag aldrig det till dom här personerna? Varför öppnar jag inte munnen, yttrar dom snälla orden och gör andra människor glada? För att det skulle vara pinsamt? Konstigt? När jag tänkte efter bestämde jag mig för att alltid säga dom där snälla sakerna som jag tänker - för godhet kan aldrig vara dåligt. Jag skulle själv bli jätteglad om en vän sa till mig att hen beundrade mig, inte skulle jag tycka att det kändes konstigt? Bara bra!
 
Senast igår träffade jag en kompis, och efteråt kom jag på det här löftet jag hade till mig själv. Messade henne innan jag somnade att hon var en underbar person och att folk gillar henne för den hon är. Och gissa vad? Hon blev glad och tackade mig och sa att det betydde jättemycket för henne. Jag fick till och med någonting snällt tillbaka också. 
 
Har du något snällt att säga? Säg det!

"I loves mah gun, loves mah gun!"

 
 

Utför din egen lilla skolskjutning

Folk som blir upprörda över skolskjutningar och terrordåd asså. "Hur kan någon göra något så rått? Så kallt? Så vidrigt? Vad hemskt!". Vad gör de här personerna sen efteråt? Köper en hamburgare, och utför därmed sin egen lilla skolskjutning, bara att denna skolskjutning är förbestämd och djuren som ska mördas vet om det i förväg och VÄNTAR PÅ SIN TUR inför avrättningen. Dessutom sker dessa massmord varje dag, hela tiden och varje år slutar summan på ca 50 miljarder (exklusive alla marina djur).
 
Köp en hamburgare och utför din egen lilla skoskjutning. Eller låt bli och mörda ingen alls. Först då kan du börja må dåligt och äcklas av terrordåd och mord - när du själv inte utför några. Ingen dubbelmoral tillåten liksom.
 

Laktosintolerant


Du har väl inte missat Djurrättsalliansens senaste kampanj?



 
Titta på facebook-sidan för att läsa om kampanjen.

Att se kött för vad det är

 
De flesta människor ser inte de döda djuren de har framför sig. Det var det som förändrades när jag började bli intresserad av djurskydd, och så småningom djurrätt. Helt plötsligt var det inte fläsk som låg där på grillen, det var död gris. Köttfärs blev mördad och nermald ko, och påläggen jag brukade använda på mackan blev rumpa och inälva. 
 
När jag började se det för var det egentligen var var det inte längre så aptitretande. Det kändes heller inte speciellt etiskt - vad i helvete har jag levt på hela mitt liv? Döda delar från djurarter som jag under min uppväxt sett filmer om och haft gosedjursversioner av? Gulliga kossor, grisar, kycklingar osv. som mina föräldrar lärt mig dyrka men samtidigt förtrycka till den grad att deras värde ansågs vara mindre än stenar. 
 
Idag ser jag allting för vad det är. Och visst, det är jobbigt att bli äcklad så ofta som jag blir och hela tiden koppla mina vänners mat till tortyr och mord. Men det är väl lite som i The Matrix - jag lever hellre i sanningen med allt vad det innebär än i den falska, trygga tillvaron som lätt kan raseras. Vilken sida väljer du?


<< TILLBAKA TILL STARTSIDAN