Jag måste vara svenne-duktig
Idag är jag trött. Jag har varit på museum, varit i skolan, demonstrerat utanför SALT, gjort av med sammanlagt 1000 kronor och jag har nu plugg kvar att göra inför morgondagens tyskaprov. Och jag har inte varit på lektionerna senaste veckorna p.g.a. en extrem lathet. Fy på mig. Så nu måste jag vara sådär svenne-duktig som alla av kvinnligt kön som går i skolan ska vara. "Sköt skolan, satsa högt, bli läkare eller advokat, vet vad du vill göra!". Nope, det är inget liv för mig men ibland känner jag ändå att någonting som rör skolan borde gå före att klicka sig runt på youtube för att se meningslösa filmer (och med meningslösa menar jag egentligen härliga, asroliga och spännande). Så nu gör jag en paus på sisådär 2 timmar för att vara lite svenne-duktig. Imorrn är jag mig själv igen!
Och om du är nyfiken på vad det var som kostade 1000 spänn:
Ett par vita skor (syntetläder såklart!), två grymma mössor + en varm fleecetröja.
Sedan gick jag förbi Good Store där jag köpte lite (läs: mycket) godis och dessa goda korvprodukter som smakar utsökt.
Ni vet den där otäcka känslan man får när man ser en skräckfilm där någon utsätts för någonting så otroligt vidrigt att det känns helt orealistiskt?
Ett enklare, billigare och miljö-vänligare sätt att tvätta sig på
När jag började förstå att schampo var helt onödigt och dessutom dåligt för håret kände jag mig grundlurad. När man tvättar håret använder man schampo. Så är det. Sen började jag läsa smått om det på en blogg, i hennes presentation stod det nämligen att hon praktiserade no poo, och min första tanke var att det var någon form att karate eller annan kampsport. Ja... Det var det ju inte riktigt.
No poo är att man använder alternativa metoder för att sköta sin hygien. Idag har jag, förutom håret, även börjat ändra på mitt sätt att tvätta kroppen. Jag har helt enkelt dumpat tvålen helt och hållet. Varför ska man ha den när det enda den gör är att på kemikalisk väg ta bort det naturliga fettlagret som finns på huden? Istället kan man använda vatten, oljor eller hemmagjord skrubb med socker i.
Första gången jag prövade att tvätta mig med olivolja kändes det jättekonstigt. Man blev helt kladdig och det kändes inte alls som när man använder en tvål. Men efter några duschar samma vecka upptäckte jag att huden vant sig vid oljan, att den inte längre lämnades utanpå utan togs upp av huden. Man blir len och är insmörjd på ett naturligt sätt redan innan man kliver ur duschen. Bye bye bodylotion (om man nu använder sådana).
Har även prövat OCM vilket innebär att man tar ricinolja och olivolja och masserar in i ansiktet, sedan ångar man bort det med heta handdukar. Fungerade inte så bra tyvärr, min hy har inte ändrat sig, snarare blivit värre. Men det finns massor av no poo-metoder! Det är det som är så bra. Därför ska jag nu sätta mig in i nästa projekt. Askorbinsyra + ricinolja att skrubba ansiktet med för att försöka fixa min feta hy.
Nej - jag är ingen häxa. Jag är bara jävligt glad över att ha hittat ett enklare, billigare och miljövänligare sätt att tvätta mig på! Pröva du med, det är riktigt kul faktiskt (och fräscht)!
Det handlar inte om att vara felfri - det handlar om att göra så gott man kan
"Men vadå, du bryr dig om djur men inte om miljön?"
"Du åker ju bil - då kan ju insekter krossas mot rutan! Hycklare!"
"Din tröja kanske kommer från barnarbetare i Kina!"
Vet du vad jag råkade göra i somras? När jag var ute och sprang så flög en insekt in i munnen och jag svalde den. Vet du vad mer jag gjort? Precis i början när jag var vegan råkade jag få i mig mjölkprodukter. Jo, det är sant. Jag trodde nämligen att pesto var vegansk men det var det tydligen inte.
Nej, jag är inte perfekt. Det är ingen. Inte ens vi veganer som så heligt predikar om hur bra världen skulle vara om alla åt som oss. Vi råkar också trampa på myror ibland, eller råkar svälja insekter i farten.
Så fort man visar minsta tecken på engagemang nästan slänger sig folk över en för att försöka hitta någonting som man gör fel. De vill hitta en svag punkt i mitt tänk och sänka mig till botten så att jag tillslut ska ge mig och skrika att kött faktiskt är riktigt gott och nyttigt. Demonstrerar man mot päls kommer folk fram och påstår att man bär läderskor och går snabbt vidare, för de vill ju inte hinna höra att det faktiskt är gjort av syntetmaterial.
Som pesceterian (vegetariskt kost + fisk & skaldjur) kan det nästan vara ännu jobbigare - "så du äter inte gris men du tycker att fiskar förtjänar att dö?". Observera att frågan alltid ställs av någon som själv äter både fisk och gris. Bryr man sig lite måste man bry sig mycket. Direkt. Man måste ha koll på allt.
Nej, man ska inte behöva vara värsta helgonet för att kunna göra lite skillnad här i världen. Man ska kunna göra det som känns rätt, även om det bara innebar att man bytte fläskfilén mot quornfilé en middag. Man ska kunna ha engagemang i små mängder, och ändå inte bli utsatt för hån och förolämpningar. Man ska kunna bry sig om djurs rättigheter, även om man inte går hela vägen och blir vegan.
Att vara djurrättsengagerad handlar inte om att vara felfri -
det handlar om att göra så gott man kan.
Varje insats räknas.
Sushi!
Jag har upptäckt världens godaste käk - sushi! Gissa vad jag gjorde i torsdags? Åt sushi. Gissa vad jag gjorde i fredags? Åt sushi. Gissa vad jag gjorde igår? Åt sushi- Och gissa vad jag gjorde idag... Tada - åt sushi! Är överdriven konsumtion farligt? (Och ja, jag såg nu att avocadon är lite brunaktig men den var god ändå!).
Underbar parodi av Lady Gaga
Visst, Lady Gaga har konstiga klänningar gjorda av döda djur, blont hår som övergår i gult längst ner och bär aldrig byxor. Jävlar vad unik hon är. Eller?
Hon är en person som älskar att få uppmärksamhet, älskar att vara känd och tar sig dit genom att göra konstiga saker som andra människor reagerar på. Hon provocerar för provocerandets skull inte för att hon är som hon är. Jag har definitivt någonting emot henne (har ju nämnt det förut).
Men detta inlägg ska egentligen inte handlar om hur jag ogillar Lady Gaga, utan om hur rolig denna parodi av henne är:
Ett ilsket och ironiskt jävla inlägg
Jag hatar de jävla 50-talisterna som skrockandes sitter och pratar om hur olika män och kvinnor är. "Haha, ja, kvinnor duger bara till en sak - att stå vid spisen!" säger männen överlägset och alla vet att de inte är 100% seriösa men ändå ligger det en omedveten anti-feministisk tanke där bakom. Samtidigt påpekar kvinnorna hur otroligt dålig simultanförmåga alla män har. Vi är olika, vi förstår inte varandra och vi förblir förevigt varandras motsatser. Det är tydligen därför vi passar så bra ihop som par.
Och de homosexuella? De kan då inte kompensera varandra som ett "äkta" par för att de är av samma kön? För personer av samma kön kan omöjligt ha olika egenskaper, typ. Eller?
Det är alltid tjejerna mot killarna. Det delas upp, hela tiden känns det som. Och alltid samma tjat om att vi är så jävla olika och att vi aldrig riktigt kommer förstå den andre. Suck. Varför måste ett par dessutom vara två personer som knappt har någonting gemensamt på personlighetsskalan? Skulle det inte vara lättare att leva tillsammans med någon som fungerar som en själv?
Nej, tänker 50-talisterna. För att heteropar är de enda riktigt samhällsaccepterande paren, och eftersom kvinnor och män är sååå olika så måste det innebära att ett par måste bestå av två motpoler. Återigen suck. Det kan ju omöjligt vara så att två personer av olika kön kan dela ett intresse eller egenskap!
Förtryck som förtryck
Jag gillar att dra paralleller mellan judeförintelsen och dagens djurförtryck. De har otaligt många likheter och för att få en vanlig köttis att förstå hur en djurrättare som jag själv tänker måste man nästan berätta om speciesismen via andra förtryck, exempelvis nazismen.
Judar fraktades från alla delar av Europa för att sedan spärras in eller mördas på koncentrationläger. Anledningen var att judar ansågs vara mindre värda, de hade i princip inga rättigheter alls och behandlades som smuts. På samma sätt lever ickemänskliga djur idag. De har i teorin vissa rättigheter, med det spelar ändå ingen roll för de förbises och djuren vanvårdas, torteras och mördas i alla fall. I praktiken har varelser som inte är människor inga rättigheter överhuvudtaget. Och varför är det så? Det är lika oförklarligt som att man genom historien mördat olika folkgrupper med motiveringen "de är inte som vi".
Men förtryck efter förtryck har bekämpats, och på precis samma sätt kommer även speciesismen motarbetas för att tillslut falla och försvinna helt. Känns det jobbigt? Var inte rädd, det kallas för utveckling. Samhället blir mer rättvist för varje år som går och jag är övertygad om att problem även som detta kommer vara borta en vacker dag.
Precis som när människor ryser av obehag när de ser bilder av Auschwitz, ryser jag av att se bilder på slakttransporter och scananläggningar. Det är lika hemskt tycker jag. Eller nja, det som sker idag är värre. Djurförtrycket är på en så enormt mycket bredare skala att det kan vara svårt att förstå hur många individer det egentligen handlar om.
6 miljoner judar dödades när nazisterna förtryckte dem. 48 miljarder djur dödas varje år nu när människorna förtrycker dem. Folk tycker att förintelsen var hemsk. Åt dessa människor vill jag bara skrika att de ska ta en titt på vad som sker idag istället - nutidens förintelse liksom. Om jag skulle säga det högt till en köttis skulle jag antagligen få ett skrockande skratt tillbaka, en klapp på huvudet eller en förvånad min. "Du jämför väl inte köttätare med nazister?" - Jo, det gör jag.
Har man lite perspektiv så ser man tydligt hur köttätare, precis som nazister, blint följer normer och regler som inte alls är särskilt etiska och genomtänkta, hur de bortförklarar sin konsumtion av våld och död, och till och med tycker att de har rätten att mörda. Det kallas förtryck - en grupp som anser att just sin egen är mer värd än någon annans. Det är alltid så det börjar.
FÖRTRYCK SOM FÖRTRYCK.
Dagens citat
"Stå inte rakt i det fördummande ledet.
Om du inte orkar trassla fram en helt egen stig
så flaxa åtminstone lite estetiskt med armarna."
Moa har en underbar blogg som, precis som min, handlar en hel del om djurrätt. Hon skriver många tänkvärda och intressanta inlägg, och det senaste handlar om "det fria samhället", det är därifrån citatet kommer. Gå gärna in och titta - hennes blogg kan säkerligen intressera dig!
Vem hittade henne först?
Jag har en tendens att känna att jag har någon slags ensamrätt på vissa artister och band. Nu känner jag det igen, med Laleh. "Hallå! Jag upptäckte henne först" vill jag säga till alla dem som sitter och nickar rytmiskt hemma i tv-sofforna när hon sjunger i Så Mycket Bättre.
Laleh var ju min artist. Det var hennes stämma som jag lyssnade på många av de mörka höstmorgnar när jag långsamt gick längs stigen påväg till bussen. Och nu så är hon påväg att bli... att bli... Mainstream!
Nej, så illa är det kanske inte. Jag överdriver ju lite. Möjligen. Men jag vill åtminstone poängtera för dig, minkära läsare - att jag hittade henne först (om nu inte just du hittade henne före mig)...
Det kommer säkerligen komma någonting positivt ur detta. Hon kanske gör ett nytt album som är grymt bra, det skulle vara härligt. Men just nu känns det lite udda. Det är kanske inte så långt borta att Jocke Berg dyker upp i nästa säsong av Så Mycket Bättre (åh fy faan, då skulle jag ta livet av mig)...
Debatt om djurrättsaktivister
Ikväll 23:00 är det dags för en (förhoppningsvis) riktigt intressant debatt i Kvällöppet på tv4,som handlar om hur långt man egentligen får gå som djurrättsaktivist. Djurens Rätt är på plats och Djurrättsalliansen med, samt någon minkfarmare.
Jag har skyhöga förväntningar och hoppas att det blir ett riktigt lyckat program som många engagerar sig i. Det ska bli intressant också att höra om tankar och åsikter kring DBF (Djurens Befrielse Front), vilket jag själv är lite skeptiskt till. Frita djur från laboratorier är självklart bra, eftersom det räddar liv och dessutom förstör för djurförtryckarna. Men att mordhota pälsaffärers ägare och deras familjer känns bara korkat.
Det kommer säkert bli roligt att höra Djurrättsalliansen och Djurens Rätt debattera om vad som är rätt väg att gå. Jag gillar båda väldigt mycket, är ju dessutom aktiv i Djurrättsalliansen sedan någon månad tillbaka och deras arbete känns bra. har varit på två av Djurens Rätts möten i Stockholmsavdelningen och de är lite mer "nu ska vi ha möte.. föra protokoll och diskutera vad som ska hända om 3 år... blablabla..." liksom. Inte riktigt min stil. Att gå ut på gatan och visa upp bilder känns roligare och har snabbare verkan.
Glöm inte - Kvällsöppet 23:00 tv4, idag 23 november!
Nä, nu ska här firas!
Efter att gårdagens besökarantal här på bloggen avslöjades kändes ddet minst sagt roligt. Roligt för att nu är jag på G, nu jävlar världen! Akta er, här kommer ju Laksen (okej jag beter mig som att 100 unika besökare är tillräckligt för att kalla sig för storbloggare men men...)!
Nu är jag glad. Det kanske blir till att köpa lite godis, bara för att markera att det minsann inte bara är en vanlig dag.
Det pratas om djurrätt...
Så kan jag ju passa på och fråga dig som läsare vad du tycker om min nya "slogan". Har av praktiska själ börjat kalla mig för "Laks - den djurrättande feministen" för att folk direkt ska se vilken sorts blogg jag driver. Vad tycks? Berätta gärna och kom med nya förslag om du vill!
Cissi Wallins radioprogram
Jag drömde att Cissi Wallin kom fram till mig på krogen (hallå, jag är bara 17?) och frågade mig och dem jag satt bredvid om vi ville vara med i hennes program. Jag blev totalt skräckslagen men glad, och skrek "ja!". Sen vaknade jag av massor av höga ljud och kom på att renovering av vårt duschrum var igång. Synd, jag hade gärna sovit vidare en stund och fått se hur jag klarat mig i direktsändning...
Och varför drömde jag om detta? Jo, för jag har lyssnat på varenda program med henne de senaste veckorna och tycker det ena avsnittet är bättre än det andra. Det har diskuterats en hel del genus och feminism (love it!). Vill du också höra kan du gå in HÄR, klicka dig in på Cissi Wallins program och välja ett som du känner för att lyssna på.
Inga gränser, inga tvång, inga könsroller
Jag blir så glad när jag ser att fler och fler manliga modebloggare börjar dyka upp. Att det blir mer accepterat med tiden att även killar intresserar sig för kläder. Jag älskar när folk går utanför de gränser där de förväntas hålla sig - det är ett bevis på mod och på att jämställdheten går framåt.
Även jag försöker göra ett bidrag. Jag vill inte vara en traditionell tjej, inte för att det på något vis är fel att ha långt hår, gå i klänning och sminka sig, utan mest för att jag inte vill vara så. Jag är inte så. Och jag försöker verkligen att acceptera alla människor som de är, trots att det är svårt när man så tydligt märker att många skulle varit helt annorlunda om de inte hade alla normer och tvång runtomkring sig. Många följer bara blint strömmen utan att någonsin fundera, och ännu fler tror jag funderar men inte vågar gå sin egen väg.
Jag tror att ju fler människor som tänjer på gränserna ju fler människor kommer i framtiden kunna finna och acceptera sig själva. Om t.ex. vissa kvinnor låter bli att raka sig, och vissa män börjar sminka sig, kommer det sakta men säkert normaliseras. Det kommer inte ses som någonting konstigt att ha orakade armhålor som tjej eller smink i ansiktet som man. Det ska vara självklart att vi alla ska bli respekterade för de vi är - kvinna som man, sminkad som osminkad, rakad som orakad.
Och ett bra sätt att nå dit är att smått utmana sig själv. Pröva att göra någonting som inte förväntas av en kvinna/man. Visa upp att en människas personlighet inte har att göra med vilket kön man tillhör. Den dagen då en man kan gå i rosa kilt utan bli ifrågasatt har vi nått fram. Alla ska få vara som man själv vill - inga gränser, inga tvång, inga könsroller.
Lämna tortyrredskapen hemma
Det är svårt att gå runt ute i naturen när man hela tiden stöter på hemska saker som alla andra inte tycks reagera på. "Men lägg djurrättandet åt sidan ett tag" säger alla. Nej, det går inte. Jag ÄR och kommer alltid att vara djurrättare och det finns ingen sekund på dygnet då mina åsikter släpper. Det känns lika självklart att inte döda djur både på morgonen, dagen och natten.
En mysig promenad ute i naturen, det är härligt. Men de där jävla fiskarna finns ju i princip överallt, och när jag får syn på någon som metar känns det ännu värre med tanke på att hen antaligen spetsat en stackars mask på kroken innan hen slängt ner den i vattnet. Mysigt liksom.
Tortyren av fiskar är ett ämne som inte tas upp speciellt mycket. Det pratas hela tiden om hur mycket grisar och kossor lider, men mindre djur som inte liknar oss på samma sätt glöms lätt bort. Fiskar har ju inte de där valpögonen som är så gulliga att titta på, inte heller någon mysig päls att klappa. Men det är väl trots allt inte det rättigheter ska handla om? Det finns många människodjur som inte är så värst söta heller men de förtjänar ändå att leva. Vi måste alla (även jag såklart, jag är också uppfostrad till att tycka att de gulliga är viktigast) se bortom individers utseenden. Fiskars status måste höjas markant.
Att få en metallbit rakt igenom kinden är inte skönt. Fisken lider, det är bevisat att de känner smärta trots att jag inte förstår varför man ens skulle behöva bevisa en sådan sak (en gång i tiden trodde man ju att spädbarn inte kände smärta, vilket givetvis är självklart att de kan). Om man väldigt gärna känner att man vill sitta på en brygga och mysa av naturen - lämna tortyrredskapen hemma och ta med en termos med varm choklad och en bekväm dyna att sitta på. Och njut så mycket du bara orkar, förstör bara inte för någon annan medans du gör det.
Radio att lyssna på
Nytt tänk
Nu har jag bestämt mig för att göra några små förändringar med mitt bloggande. Först och främst ska jag sluta vara sådär patetiskt paranoid att jag inte ens kan lägga ut en bild på mig själv eller nåt som jag åtminstone fotat själv (byebye google-search liksom...). Och för det andra ska jag börja slänga ur mig ord i lite snabbare takt. Helst ett inlägg om dagen, men faktum kvarstår att jag aldrig kommer pressa mig själv att skriva när jag inte har lust. Det är praktiskt taget omöjligt att skriva när jag inte känner den där halvilskna känslan av att behöva skrika på någon, och istället låter min frustration gå ut över tangentbordet. Jag ska dessutom försöka att inte dubbelchecka alla mina inlägg, ut direkt bara och tänk inte efter ifall någon jävla mjölkbonde från Skåne blir irriterad! Jag vill ju vara sådär kaxig som vissa bloggare är, vara sådär modig och ha den där fuck-you-jag-tycker-såhär-attityden.
//Den nya, ännu argare (för alla veganer är ju sådär farligt ilskna hela tiden) Laks!
"What a cruel male-dominated culture!"
Det pratas ofta om hur burkan är ett fruktansvärt förtryckarredskap. Vi i väst vill gärna poängtera hur otroligt bra vi har det och hur jämställt allting är, samtidigt som vi lite överlägset säger att det är så hemskt för kvinnorna i de muslimska länderna. Vi glömmer bort att vi, liksom dem, faktiskt fortfarande lever i ett patriarkalt samhälle där allting utgår från män - till och med vilka kläder kvinnor ska klä sig i.
Kvinnor i öst bär ofta täckande kläder som inte visar armar, ben och hår. Varför? För att männen inte ska "frestas" av dem, ett exempel av att kvinnan tar ansvar för mannens sexualitet (du får skylla dig själv om du blir våldtagen när du är klädd sådär!). Kvinnor i väst bär ofta utmanande kläder som visar upp brösten, de långa (rakade!) benen och högklackat. Varför? För att männen ska tycka att hon är sexig och på så sätt får hon ett högre värde, eftersom den viktigaste egenskapen för kvinnor i vår kultur är utseendet.
"Men kvinnor i Sverige blir ju inte tvingade att se ut så!" skriker någon. Och nej, det finns ingen lag på att vi måste se sexiga ut men om man har något slags förstånd så kan man inse att det är precis just det som samhället skriker åt oss. Bilder med smala kvinnor, massor av smink och stora bröst. Behovet av att vara snygg och uppskattad för vårat utseende är inte naturligt utan appliceras efter födseln på flickor, genom påverkan från omgivningen.
Gissa varför många kvinnor tycker att det är viktigt hur de ser ut... För att media visar upp hur en "riktig" kvinna ska vara (rakade armhålor, rakade ben, stora bröst, smala midjor osv) och för att medans pojkar bemöts med "vad cool du är!" bemöts flickor i samma ålder med "vad fiiiiiin du är!". Om barn uppskattas för sitt utseende kommer de snart inse att det är av yttersta vikt att se bra ut.
Currygrytan
Idag har jag inga visdomsord att förmedla och delar därför istället med mig av min nya förälskelse - currygrytan!
Innehåller:
- Blomkål
- Potatis
- Morot
- Bönor
Koka allt och sedan i med massa havregrädde + curry, peppar, gurkmeja (så det blir sådär smaskigt gult, nyttigt dessutom!), paprikakrydda och kanske lite tomatpuré också om man vill.
Ganska enkel, väldigt god och framförallt jävligt vegansk.
Att gå sin egen väg
Jag har oerhört svårt för mainstream-kulturen. Är du en svensk, sjuttonårig tjej? Då gillar du naturligtvis att sminka dig och att bära korta klänningar! NEJ. Jag hatar allt som säger åt mig att vara på ett sätt jag inte är. Jag hatar musiken, klädseln och sättet att vara på i mainstream-människornas värld. Och jag hatar svagheten i folk som gör att de faller för den.
För hur troligt är det egentligen att så pass många människor är på ett visst sätt? Gillar verkligen alla tonåringar som dricker att dricka? Gillar verkligen alla killar som sportar att sporta? Gillar verkligen alla tjejer som sminkar sig att sminka sig? Nej, jag tror inte det. Vi är flockdjur, jävligt rädda och nervösa sådana. Det är anledingen tror jag.
Jag har verkligen någonting emot det ignoranta sättet många människor lever sina liv på. Tänker de inte efter? Har de aldrig någonsin funderat på att man inte MÅSTE göra som alla andra gör? Att man inte måste följa normerna till punkt och pricka? Tänk, liksom. Snälla. Det känns som att de inte orkar vara sig själva, det är lättare att bara ta allt som ges dem. De är personlighetslösa. De saknar helt enkelt personlighet och har därför inget annat val än att ta av det som erbjuds. Det måste ändå vara så det fungerar? Eller?
Och i musikvärlden finns det fler exempel. Musik är bland det härligaste som finns tycker jag. Det finns de artister som är sig själva, lever fullt ut i sina riktiga personligheter som jag därför beundrar (om musiken är bra är en annan femma!). Sen finns det de som är mindre ärliga. Som kanske gör konstiga saker för att de... Ja, vill vara konstiga - inte för att de ÄR konstiga (läs: Lady Gaga). Det är det som är skillnaden. Att skapa uppmärksamhet för uppmärksammandets skull är inte samma sak som att få uppmärksamhet för att man gjort någonting som är typisk sig själv.
Mainstream - not so much fun. Störda människor som är störda påriktigt och inte bara låtsas är däremot ganska roliga. Och framförallt ärliga - de går sin egen väg.
DÖDA FISKAR FLYTER MED STRÖMMEN - LEVANDE SIMMAR MOT
Björk.
Ökenblommor och omskärelse
Filmklippet ovan är en scen ur filmen "Desert Flower" som bygger på
Waris Diries självbiografiska bok som följer henne från nomadlivet i
Somalia till modelljobbet i London.
Waris Dirie är en världskänd fotomodell som ursprungligen kommer ifrån den somaliska öknen där hon och hennes familj levde som nomader. När hon var fem år gammal blev hon omskuren. Hennes mamma höll i henne medans en "midgaan" skar bort klitoris och de inre och yttre blygdläpparna med ett rakblad, för att sedan sy ihop såret igen. Detta kallas för infibulation och är den värsta sorten av könsstympning.
Detta görs på flickor i delar av Afrika eftersom de annars anses vara orena, och en oren flicka går inte att gifta bort vilket är huvudsyftet med hennes liv. På bröllopsnatten öppnas såret upp igen för att hon ska kunna ha sex med sin man. Menstruation, sex och att föda barn blir extremt smärtsamt om man är omskuren.
Denna tradition förs tyvärr fortfarande vidare runtom i världen. Trots att det är olagligt förekommer det här i Europa ändå. Det handlar inte om några små siffror heller - 6000 flickor omskärs varje dag.
Skeptisk till LCHF och vikthetsen
Här kommer det lite ordbajsande om LCHF-dieten som så många verkar ha hakat på. Vad är det egentligen för tänk? Att äta mycket fett och speciellt animaliskt? Detta går som sagt emot allting jag någonsin lärt mig om att vara hälsosam. Jag är ingen näringsexpert på något vis men jag har extremt skeptiska tankar om det miljövidriga LCHF:andet.
Låt oss ta en titt runt i världen för ett ögonblick. I Indien är stora delar av folket vegetarianer och veganer, de äter alltså inte speciellt mycket animaliskt fett. Det är mycket kolhydrater som ris och bröd i den indiska maten, och proteinet tar ofta en väldigt liten plats på tallriken. Mjölk däremot används ofta i chai-te, men ägg är ovanligt. Om man bortser från att det finns många fattiga människor i landet som kanske inte har råd att överkonsumera mat, så kan vi ändå konstatera att indier är relativt normalviktiga.
Om vi istället hoppar över till USA. Fettets land - inte sant? Och vad är deras huvudsakliga kost? Jo precis - kött, ägg och mjölk. De överkonsumerar djurprodukter och de är antagligen de mest ohälsosamma folket i världen med sin extrema fetma och diabetes. Alla dessa sjukdomar som existerar i västvärlden tros ofta ha sin grund i våran överkonsumtion (eller konsumtion överhuvudtaget) av kött, ägg och mjölk. Jag kan bara instämma med de påståendena.
Många idag är fixerade vid vikt - det är viktigt att vara smal och det är viktigt att se bra ut, men hälsan inuti kroppen läggs det inte alls stor uppmärksamhet vid. LCHF verkar fungera, många säger att de blivit lättare och ja, vad bra för er. Men av det jag vet så tror jag ärligt talat att denna diet enbart är en snabb lösning på ett större problem. Ohälsosamma människor blir inte hälsosamma för att de tappar några kilo av att enbart dricka vatten i en vecka. Allmänt så känns det som att resultaten måste uppnås så extremt fort, att hälsa inte är det man värdesätter när det kommer till kritan - det viktiga är att gå ner i vikt. Vem bryr sig om man dör i förtid av hjärtattacker eller blodpropp liksom?
Är LCHF bra/dåligt? Varför?
Tror du att animaliska produkter är onyttiga?
Robinsons svar på kritiken
Bl.a. med dessa fina meningar:
"Deltagarna i Robinson ställs ideligen inför utmaningar som kräver att de visar prov på att överleva under svåra förhållanden."
"Kunniga personer är på plats och övervakar det hela samt kan gripa in om det krävs."
Först och främst - de som håller i programmet skulle lätt bara kunna slänga in lite frukter istället för levande djur som ska halshuggas i tv. Extremt onödigt att döda i detta tillfälle (det är nästintill alltid extremt onödigt att döda). Och för det andra - att överleva under svåra förhållanden förstår jag att programmet handlar om. Men hur kommer mördandet av en höna in i bilden? När, under "svåra förhållanden", har människor chansen att hitta en höna ute i djungeln, eller ha råd att köpa en? Både onödigt och väldigt orealistiskt.
Jävlar vad härligt det måste kännas för hönan också, hon som snart ska bli ihjälnackad av några helt oerfarna svenskar. Men som tur är finns det ju kunniga personer på plats och övervakar det hela! Vilken otrolig etik de besitter de där tv4-människorna...
Ica behåller buräggen - men försäljningen minskar
"Två miljoner hönor sitter inspärrade i burar i Sverige. De lever på en yta motsvarande ett A4-ark per höna. Det innebär att de inte ens kan sträcka ut vingarna. Enda sättet att få stopp på burarna är att affärer slutar sälja burägg och att konsumenter slutar köpa dem."
För några dagar sedan överlämnade Djurens Rätt över 16 389 namnunderskrifter till Ica i en protest mot att de fortfarande säljer burägg. Det har drivits en kampanj ett tag nu för att samla in alla underskrifter. Och trots att Ica inte sagt att de ska sluta upp och stödja burhönsfarmarna så har denna kampanj gett resultat - "År 2008 var andelen burägg av de ägg som levererades från centrallagret till butikerna 29 procent. I våras hade den siffran sjunkit till 12 procent och nu i november har den minskat ytterligare till 10 procent."
Jag blir verkligen glad när jag hör detta. Utvecklingen går åtminstone åt rätt håll! Äggindustrin (precis som alla andra djurutnyttjande verksamheter) är inte vacker, även för de hönor som inte hamnar i bur. Även om äggätandet varken är nödvändigt eller etiskt försvarbart så är detta ett stort steg i rätt riktning. Om burhönsfabrikerna avvecklas kan vi börja jobba för att alla höns ska få gå ute, och när det är klart jobbar vi för att höns inte alls ska utnyttjas. Härligt och bra jobbat Djurens Rätt!
Läs mer här!
Camilla Björkbom (förbundsordförande i Djurens Rätt) överlämnar under-skrifterna till Ica:s kvalitetschef. Bilden är tagen härifrån.
Vi är olika för att vi gör oss olika
Anti-feminister brukar ofta påstå att kvinnor och män av naturen är så himlans olika. "Men kvinnor är duktigare på att ta hand om barn! Våra hjärnor fungerar olika eftersom vi har haft helt olika uppgifter ända sedan vi bodde i grottor." Och jo, det är ju sant. Kvinnor har haft, och har fortfarande, det största ansvaret för hem och barn generellt sett och män jobbar oftast mer. Men - om man tänker efter varför det är såhär så ser jag direkt skillnaden mellan instinkt och uppfostran. En instinkt är någonting som finns inuti oss, som inte omgivningen kan påverka, uppfostran är hur vi formas när vi är små.
Idag växer de flesta flickor i vårt land upp med prinsessklänningar, var-försiktig-kommentarer och gulliga dockor som de ska mata, byta blöja på och natta. Samtidigt växer de flesta pojkar upp med spindelmannen, åh-vad-tuff-du-är-kommentarer och actionfigurer som de ska springa runt med. Flickor har ljusa och ömtåliga kläder som sitter tajtare och pojkar har mörka kläder som inte går sönder för att man skrapar knäna mot asfalten. Kläderna uppmuntrar till olika sorters lekar, vuxnas bemötande uppmuntrar till olika beteenden. Det är självklart att de tydliga skillnaderna mellan könen inte handlar om instinkt, det handlar om att vi är olika för att vi gör oss olika.
Konsekvenserna av detta blir att män ofta har svårare att prata om sina känslor, och att kvinnor får svårare att hävda sig och ta för sig. När man börjat tänka efter kring hur könsrollerna faktiskt fungerar är det väldigt svårt att sluta. Jag ser det hela tiden, jag känner det hela tiden. Jag märker hur jag själv och andra runtomkring mig är så vana vid hur saker ska vara och vissa orkar ifrågasätta och andra inte.
Det enda som könsrollerna för med sig är tvång och begränsningar för båda könen. Vi måste allihopa göra om oss själva på något vis för att passa in i mallen, för att vara en riktig man/kvinna. Vi får inte vara oss själva fullt ut för om vi alla hade erkänt att vi är individer med helt egna, unika personligheter skulle könsrollerna redan varit borta. Vi är olika för att vi gör oss olika.
Hur nyttigt kan det egentligen vara att dia en ko när man är en fullvuxen människa?
Såg på nyhetsmorgon igår och fick syn på Lasse Hallström (grym regissör som gjort flera av mina absoluta favorit-filmer förresten) som berättade lite kort om att han blivit vegan. Blev lite smått ledsen över att han mest satt och pekade på olika saker på bordet och sa "det där kan jag inte äta, inte det heller, och inte det"... Kändes inte som något bra intro till veganism för all publik hemma i tv-sofforna direkt...
Däremot så förstod jag att han anammat vegansk diet helt med anledning för hälsan. Detta kändes dock otroligt skönt, när det ofta är det som ifrågasätts av andra människor. Jag känner också att jag äter nyttigare än någonsin, mer grönsaker, mer frukter, mer av allt nyttigt känns det som.
Kött är en vanlig delorsak till hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och diabetes. Samma sak med ägg och mjölk. Hur nyttigt kan det egentligen vara att dia en ko när man är en fullvuxen människa? Han flera gånger funderat på om det skulle väcka debatt ifall en vuxen katt diade en hund. Folk skulle nog skrika om hur onaturligt det är. Just det här med komjölk är så ingnuggat i våra svenssons-hjärnor att det är mycket svårt att faktiskt se det för vad det är - att dia. Dia är någonting man gör när man är liten, och då dricker man mjölken av sin egen mamma eller åtminstone någon av samma art.
Jag drack alltid mjölk, varje dag vid varje måltid. Och jag tyckte att det var jävligt gott och jag tyckte att det kändes nyttigt. Men inte en enda gång tänkte jag på det jag gjorde som någonting konstigt eller onaturligt. Jag tror inte ens att jag förstod vad det var jag gjorde. Det var ju mjölk liksom, det kommer ifrån kossor, typ? Eller? Jag såg aldrig likheten mellan en människomamma som ammade sitt barn och en kossa som diade sin kalv. Jag som på allvar trodde att kossor inte behöver föda en kalv för att få igång en mjölkproduktion, att deras mjölk faktiskt var till för oss människor och att det minsann var nyttigt att dricka det.
Jag inser nu hur hjärntvätten från Arla sjunkt in ordentligt under min uppväxt, och hur mycket som förändrades när jag slutligen såg igenom deras propaganda. Nyttigt? Att dia en kossa när man är en människa? Ha, jag tror inte det du.
Psykopat-varning i Robinson
I senaste avsnittet av Robinson fick deltagarna ett par hönor och en tupp som de själva skulle få slakta och äta upp. Den årliga mörda-djur-för-att-överleva-traditionen i programmet är tillbaka ännu en gång. Och jag stör mig något fruktansvärt på detta, inte bara på det faktum att de hade ihjäl flera djur utan också för att det spär på den konstiga föreställningen om att vi människor skulle vara rovdjur.
"Men de är ju hungriga och i sådana situationer
kanske man måste döda för att överleva!"
Nej säger jag bara. Nej, för att vi människor är växtätare av naturen och vi behöver verkligen inte äta andra djur eller sakerna som kommer ur dem för att må bra. Dessutom är Robinson ett frivilligt spel som folk själva anmäler sig till = inte en situation där nödlösningar (som mord) krävs. Man har bara sig själv att skylla om man tackat ja att åka till en öde ö utan mat i en månad och sedan känner sig hungrig.
En annan sak med dessa mördar-avsnitt brukar vara att folks rädsla för att döda någon annan visar sig väldigt tydligt. Ofta blir deltagarna illa till mods när de inser att de ska döda djuren för att få äta, det är vi svenskar inte vana vid. "Kan ni fixa hönan istället, jag vill inte vara med. Säg till när det ser ut som kycklingfiléerna man köper på Ica" som någon sa förra säsongen. Detta om något bevisar hur obenägna den mänskliga rasen är att döda andra varelser, det ligger inte i vår natur.
Det värsta av allt var en av de tävlandes inställning till hela grejen med hönor och slakt. Hon var på allvar entusiastisk och glad över att få "pröva på" att slakta ett djur. Nu när jag kan se rakt igenom de flesta förtryckar-normerna så känner jag lite att, om man är så nyfiken på att få ta livet av en höna och helt ärligt inte bryr sig ett skit om hur denne mår eller känner sig - hur nära är det inte då att nästa gång döda ett människodjur? Det är en rätt stor psykopat-varning på en sådan person enligt mig (även om jag anser att man är psykopat vem man än dödar, djur som människa).
Enligt samhällets regler så är det idag otänkbart att döda en annan människa. Gör man det är man en idiot, en hemskt, vidrig brottsling som banne mig borde få sitta i fängelse resten av sitt liv. Dödar däremot en höna i tv så är man inget annat än en jävligt modig och duktig överlevare.
Det är det här som orden "frigående höns" borde betyda
För några dagar sedan när jag åkte runt på vägarna ute på landet, fick jag syn på en trevlig sak. Det var en helt vanlig villa längs gatan, men med höns som fritt fick gå runt och picka. Även om jag inte äter ägg så värmde denna syn mitt hjärta för en stund. Det är det här som orden "frigående höns" borde betyda.
En vegan som använder läkemedel = en hycklare?
Kan man vaccinera sig fast att man är vegan? Kan man ta en huvudvärkstablett utan att bli kallad för hycklare? Det råder antagligen en delad mening när det kommer till läkemedel och mediciner. Jag kan bara berätta hur jag själv tänker.
Jag både vaccinerar mig, tar värktabletter och använder mediciner om det behövs. Jag har sagt det förut och jag säger det igen - JAG är viktigast i mitt liv. Även om jag är emot att man torterar ihjäl djur för att skapa olika produkter så använder jag mig ändå ibland av dessa. Hyckleri? Jo, kanske.
Vi lever i ett samhälle där utnyttjandet av djur är så omfattande att det ärpraktiskt taget omöjligt att inte på ett eller annat vis stödja verksamheten i slutändan. Det vi veganer gör är att åtminstone försöka, och när det kommer till detta ämne är det väldigt svårt att veta hur man ska göra. "Undra om de som är emot djurförsök är beredda att bojkotta alla produkter som framställs med hjälp av det?"Jag skulle aldrig bojkotta någonting som kan rädda livet på mig. Många verkar tro att man är emot forskning och läkemedel överhuvudtaget när man säger att djurförsök är fel. Jag är definitivt inte det - mediciner räddar oss och underlättar våra liv. Sluta inte forska, fortsätt gärna men plåga och döda inte för det! Det finns andra sätt att forska på och om vi helhjärtat satsade på det skulle djurförsök snart vara historia. Men det är som alltid pengar som är dilemmat. Det är dyrt att utveckla nya metoder.
Det man kan göra för att sätta stopp för djurförsök är att stödja organisationer som Forska Utan Djurförsök, försöka påverka politiker eller rösta på rätt parti. Att bojkotta vaccin och läkemedel fungerar inte på samma sätt som att bojkotta kött. Om du köper eller inte köper vaccinet kommer inte fler eller färre djur fara illa. Dessutom ser jag det som ytterst viktigt att vi djurrättskämpar lever bra och kan fortsätta jobba emot förtrycket. Om vi vägrar medicin och dör i förtid p.g.a. det kommer inte vårt levnadssätt tilltala andra.
Jag har kommit fram till att djurförsök är fel. Alltid. Men är det då konstigt att jag ibland använder de produkter som tagits fram med hjälp av det? Jag tänker att jag gör vad som krävs för att leva bra, och sedan anstränger jag mig för att djurförtrycket i framtiden ska ta slut. Djuren som dödades i djurförsök för 10 år sedan plågas inte mer för att jag använder eller avstår från läkemedlet idag. Då är det bättre att jag lever vidare, frisk och stark, och kan fortsätta jobba för djurs rättigheter livet ut.
Vart står du i djurförsöksfrågan?
Är det rätt/fel?
Använder du dig av läkemedel?
1 november - Vegandagen!
Idag är det den första november och det betyder att det är den internationella vegandagen! Jag kan inte påstå att jag har firat den speciellt väl, jag flängde mest runt i Gävle tillsammans med systern min. Men det blev i alla fall en redig falafeltallrik till lunch, men mer firande än så blir det nog inte. Om jag hade planerat det bättre och inte befann mig så många mil från mitt hem i Stockholm hade jag nog fixat en tårta eller nåt.
Har du firat vegandagen?