Hejdå år 2011
Förra året skrev jag en summering över hela det gångna året, och jag tänkte göra detsamma nu! Det är en del saker som har hänt under denna tid, både för mig personligen och i djurrättsvärlden.
Oron jag levt med länge fanns fortfarande kvar, men jag började sakta vänja mig vid att leva ett liv där konstant ångest inte var en del av vardagen. Jag pluggade matte B i skolan och gick på ett flertal lektioner i veckan.
I februari började jag med no poo. Fettigt var håret under en period innan jag prövade på bättre metoder än den när man använder balsam istället för schampo (fungerade inte alls för mig).
Jag började fundera kring det här med att bli vegan. Kunde jag verkligen klara av det? Jag bytte ut fler och fler produkter mot djurvänliga alternativ och hittade till den underbara butiken Good Store för första gången. Någonstans där på vårkanten bestämde jag mig, att "jo, jag ska bli vegan förr eller senare." Jag visste bara inte när, så jag lät det ta sin tid medans jag långsamt vande mig vid den nya livsstilen.
Skolan gick bra, jag mådde bättre än jag gjort på flera års tid och allting var överlag ganska härligt. Jag kunde hantera vardagen.
Sommarlovet började och jag fick höga betyg i alla tre kurser jag tagit under läsåret. Jag var harmonisk och njöt av livet. Jag började springa som en galning, nästan varje dag, för att hålla igång konditionen.
I början av juli blev jag vegan. Det gick utmärkt och jag kände mig otroligt nöjd med mitt beslut.
Djurrättsalliansen släppte nya bilder från Sveriges minkfarmer och konstaterade att inga förändringar i minkarnas miljö hade gjort skillnad. Rättegången mot djurrättsaktivisterna Malin och Björn som brutit sig in på grisfarmar hölls. Dåliga nyheter även på denna front - alla grisbönder gick fria medans aktivisterna fick böter.
Jag började första ring på gymnasiet. Lärarna var bra, eleverna var trevliga och kökspersonalen fixade vegansk mat åt mig! Jag hade nått mitt mål - att kunna gå i skolan på riktigt.
Ett extremt inspirerande tal nådde mina öron för första gången. Det var ingen mindre än Gary Yourofsky som pratade, en känd djurrättsaktivist som övertalar och inspirierar på ett sätt jag inte visste var möjligt. När jag känner mig lite osäker eller trött på djurrättandet brukar jag titta på videon, och jag får alltid snabbt tillbaka all min motivation.
Jag började även gå med på demonstrationer tillsammans med de andra aktiva i Djurrättsalliansen Stockholm. Utanför SALT har jag stått många timmar denna höst. Det var också underbart att få träffa andra veganer som vet precis hur det känns att alltid bli ifrågasatt av andra. När jag kunde diskutera med andra om mitt största intresse minskade behovet av att prata om det vid andra tillfällen, så jag kunde lättare släppa djurrättandet när jag var i skolan eller träffade kompisar.
Det är ganska mycket som har hänt senaste året - och jag är nöjd!
Hejdå år 2011!
Närmre än såhär kommer du aldrig komma mitt öga
Nu äntligen har jag vågat börja använda linser. Jag skaffade dem för ett halvår sedan men har inte orkat ta tag i ett så jobbigt projekt - för det är svårt att lära sig. Efter ett antal aggressionsutbrott lyckades jag slutligen. Linserna var i! Nu ser jag allt, utan att behöva kisa med ögonen för att läsa eller bli snurrig för att allt är suddigt. Härligt!
Men det kommer nog ta ett tag innan jag bara lätt kan slänga i och ur dem varje dag. För mig är det faktiskt enklare att sätta i än att ta ur förresten. Första gången jag lyckades fick jag panik för att jag inte fick ur linsen... Hur är det för er andra, ni som har linser? Är det lättare att sätta in eller ta ut?
Jag börjar nästan gråta av lycka
Skönhetshets och retuscheringar
Även jag som lätt kan säga att jag inte hoppat på tåget som leder rakt ner till helvetet (skönhetshetståget alltså) kan jag ibland känna av pressen. Ser jag verkligen bra ut? Vad tycker alla andra?
Det är reklamerna, filmerna, musikvideorna - ja, all media och populärkultur helt enkelt - som sprider lögner om hur en människokropp faktiskt ser ut. För ingen kan ha helt slät hy hela tiden, ingen kan ha lena ben utan valkar eller hår, ingen kan ha ett ansikte helt utan finnar eller andra ojämnheter.
JAG - icke retuscherad och retuscherad.
Julhelg & funderingar kring bloglovin
Jag, på promenad med syrrnas hund Ody i julaftonssolskenet.
Jag har funderat över det här med Bloglovin. Jag är helt borta när det kommer till twitter, bloglovin och allt vad det heter. Jag är helt enkelt för lat för att lära mig nya sajter och system. Men - tror du att det är det en smart grej att använda sig av? Och exakt hur fungerar det? Finns det några potentiella följare?
Jag skapade ett konto (eller vad det nu heter) för ganska länge sedan. Jag såg nu att jag hade 18 följare, inte för att jag vet hur dem har hittat det. Måste man inte länka? Sedan så försökte jag logga in på mitt gamla konto och då verkade det inte som att det var jag som hade lagt till min blogg på den sidan. Hur fungerar det där egentligen? Fattar ingenting.
Hjälp en 17-åring som är ungefär lika haj på teknik och nymodigheter som en gammal tant i 80-årsåldern. Hjälp?
God jul!
Nu ska jag dra mig en bit norrut ifrån Fjollträsk och fira jul med min syster som bor där. Troligtvis så ska de flesta andra också syssla med annat de här dagarna än att hänga på datorn (det märks på besökarantalet!) så därför tänkte jag spara på mina visa ord i några dagar och återkomma efter jul. Ha det bra!
//Laks
//Laks
Avslutar med en solig vårbild i en desperat längtan efter ljusare tider. Igår vände det ju! Nu blir det bara bättre och bättre!
Hejdå Yves Rocher & Mary Kay
Vill du hjälpa en utsatt, svältande människa? Förtryck då en annan, ännu mer utsatt individ genom att skänka bort henne till människan som ska utnyttja henne livet ut tills hon slutligen dödas!
"Ett sätt att hjälpa är att skänka får, getter, grisar mm. Fördelen med att ge bort djur är att de tryggar försörjningen under lång tid. Ta en get som exempel. De är lätta att sköta, de ger mjölk, kan avlas och ger slutligen kött."
Varför ska en organisation som så tappert försöker hjälpa människor att överleva och må bra samtidigt förtrycka andra djur? Varför måste välgörenhet för människor vara samma sak som att skita i djuren? Varför kan de inte ha någon som helst livsrespekt och inse att - jo, andra djur än människan kanske också vill överleva och må bra.
Jag har många anledningar till att vara vegan, trots att grundorsaken givetvis är djurrätten. Men en viktig del i det hela är att visa respekt för andra människodjur som svälter och lever i fattigdom. Det är inte rimligt att vi i västvärlden ska odla upp hela världens marker för att äta lyxmat (animalisk föda) medans miljoner andra får lida av det och svälta. Vegan fortsätter jag att vara för att jag vill förbättra världen, inte bara för de icke mänskliga djuren utan också för andra människors skull. Jag är respektfull. Till skillnad från den idiot som kom på idén "ja, vi får folk att skänka bort djur så att fattiga familjer i tredje världen kan äta upp dem! Vilken bra grej, vi är så etiska!". Nej. Blä. Grr. Nu blev jag arg.
Hurts - nya Depeche Mode?
Musik är en viktig del av mitt liv. Min mp3 är välanvänd och den följer med vart jag än ska. Jag skulle hellre dumpa mobilen än att ge upp mp3:n. En period utan musiklyssnande är en riktigt dålig period, musiken liksom höjer upp hela stämningen och gör mig riktigt glad även om jag avskyr glada melodier och bara vill höra seriösa toner.
Just nu har jag börjat lyssna på ett band (eller en duo kanske man säger) som heter Hurts. Favoritlåten just nu är Better Than Love:
Och jag funderade ett tag efter att jag börjat lyssna på Hurts att "är det här verkligen min musikstil? Det är inte alls likt Björk, Kent eller något annat som jag brukar gilla". Sen kom jag på vart komplingen fanns... Depeche Mode (som fullkomligt älskar)! Det är lite samma stil, samma seriösa men samtidigt kraftfullt och jävligt, jävligt bra. Jämför själv, här kommer favoritlåten med Depeche Mode som heter Never Let Me Down Again:
Är Hurts de nya Depeche Mode?
Demonstration i Madrid 2011
Väldigt sorglig men kraftfull demonstration tycker jag. Har ni förresten någonsin funderat över det här med att använda redan döda djur som rekvisita? Rätt eller fel?
Från Kalla Fakta 7/12
Detta är bilder ifrån Kalla Faktas program som sändes den sjunde december. Du kan se det på Tv4 play HÄR om du inte sett det ännu. Det handlar alltså om hur botox framställs och det faktum att VARJE DOS måste testas, vilket kräver mellan 40-50 möss varje gång. LD50 är en testmetod som är extremt plågsam, djuren får giftet insprutat i buken och förlamas sedan sakta under flera dygn för att tillslut kvävas till döds eftersom lungorna kollapsar.
Botox används till stor del numera inom skönhetsindustrinför att motverka rynkor. Kalla Fakta förstår att hemligheten bakom botox inte är känt av många, och bestämmer sig därför för att kontakta två konsumtener för en intervju. De visar bilder och videor om hur djurtesterna går till, och frågar sedan om de kan tänka sig att sluta använda botox och om de har fått en förändrad syn på att använda sig av det i kosmetiskt syfte. Jag höll på att brinna upp av ilska när jag hörde svaren:
Men, även om två känslokalla människodjur lever på denna planet så har programmet skapat en viss medvetenhet bland allmänheten. En sjuksköterska i Jönköping har till exempel bestämt sig för att sluta sälja botox till sina kunder tills en alternativ testmetod finns. Framsteg!
Gina Tricots skyltdockor
I Gina Tricots nya butik i Stockholm fanns dessa skyltdockor ett tag uppställda. De är borttagna nu efter mycket kritik för att de är onaturligt smala och tros skapa ännu mer press på unga tjejer. Gina Tricots försvar bestod av lama påståenden om att skyltdockorna egentligen inte skulle föreställa riktiga människor, utan istället vara "abstrakta figurer", ett konstverk. Ja...
Vi vill ha ett jämställt samhälle!
Julmat
Idag har jag trippat omkring inne i Fjollträsk City (läs: Stockholm). Ute i förorten snöade det som bara den, men inne i staden var det regnblask som gällde. Good Store fick sig ännu ett besök, och denna gång i jultema. Det blev mycket korvar, en del pålägg och vissa nya produkter jag inte testat förut som vegosill och någon slags rostbiff. Currypirogen kanske inte platsar bland all julmat men men, den ska bli rolig att äta den också. Dessutom fixade jag hem en skinka utan rumpa. Ingen aning om hur en sådan smakar eller ser ut ens - jag var bara tvungen att pröva nu första året som vegan.
Har du prövat julskinkan?
Vad ska du äta jul?
Barnfilmer och dess budskap
Jag har funderat över det här med barnfilmer ett tag nu. Vad sänder dem egentligen ut för signaler? Vad är budskapet i en typisk barnfilm?
Att Disneys filmer är starkt antifeministiska och upprätthåller könsrollerna är kanske inget nytt för de flesta. Många av historierna handlar om förhållanden och hur en kvinna/man ska bete sig och se ut. Signalerna till ett barn som glatt tar in informationen blir att en kvinna ska vara vacker, och att en man ska vara stark och rik. Dessutom finns det inget utrymme för andra sexualiteter - har du någon gång sett en barnfilm där det handlar om ett homoförhållande? Och varför sagor för barn måste handla om kärlek och förhållanden kan man ju också fråga sig.
En annan sak kring barnfilmer som jag kom på igår när jag tittade på Happy Feet (jo jag är ganska töntig av mig), är att ett återkommande tema är utanförskap och att det är okej att vara annorlunda. Dessa historier kretsar ofta kring en manlig huvudroll som blir kär i en populär tjej, som verkar vara raka motsatsen mot hans position. Och visst, jag tycker verkligen inte att det är fel att visa barn att vänskap och kärlek är viktigare än status, tvärtom. Men problemet är att det ofta känns som att det är just tjejen som ska vara den duktiga, snygga och populära. Killar får vara annorlunda och våga och gå sin egen väg medn tjejer fortfarande måste vara den där omtyckta, vackra personen som alla trånar efter.
Någon annan som märkt det någon gång?
Och vad tycker du om Disney?
Tror du att du har blivit påverkad av filmer du sett när du var liten?
Djurförtrycket finns överallt
Idag när jag åkte buss satte sig en vuxen med ett 12-årigt barn bakom mig. De började prata om julklappar och det kom snart fram att barnet önskade sig ett djur. "Jag vill ha en kanin, en hamster eller en råtta eller något liknande." Samtidigt passerar vi glassbilen som innehåller frusen komjölk som var ämnad för en redan mördad kalv. Efter en minut kliver en ungdom på bussen och sätter sig framför mig. Hon bär en Canada Goose-jacka med tillhörande pälskrage.
Ibland är det frustrerande att veta så mycket som jag gör. Jag ser djurförtryck överallt. Medans andra människor tänker att världen (i alla fall här i Sverige) är ganska ofarlig och man har frihet att göra vad man vill, tänker jag att vi lever i ett samhälle där rättigheter för de som är svaga saknas. Livet är skört, jag hade inte behövt hamna här. Jag kunde lika gärna ha kläckts på ett rullband bland hundratals andra pipande individer.
Det är skrämmande att ingen förstår hur jag tänker - för jag märker ju det. Att ingen förstår hur synen förändras när man bli medveten om hur världen ser ut. När man tar sig an den kanske jobbigaste uppgiften - att genomhärda veckor/månader av kall fakta som gör att man både vill skrika och gråta.
Djur förtrycks i en sådan stor skala att vi inte ens kan tänka oss en värld där detta inte pågår. Där köttätande, mjölkdrickande och läderbärande inte är norm. Det är svårt att ifrågasätta allt man är van vid - jag vet, för jag har själv gått igenom det. Jag föddes inte såhär, jag har ätit kycklingbitar på donken precis som alla andra. Jag har haft läderskor, jag har använt djurtestat schampo och jag har ätit bacon. Men när jag började inse att världen inte var så perfekt som jag trodde att den var, när min lilla underbara bubbla spräcktes - då var jag helt enkelt tvungen att göra någonting. Jag kunde inte bara släta över och gå vidare och låtsas som ingenting. Det verkar som att många andra gör just så - slätar över och går vidare.
Barbie-proportioner...
Sälj grej med tjej
Reklam för begagnade bilar.
Reklam för en tidning.
Reklam för att donera organ.
Många företag använder sig av kvinnokroppen för att sälja sina produkter - som du ser ovan ibland på extremt vidriga sätt. Bilderna kommer ifrån denna suveräna blogg som visar upp hur kvinnor konstant objektifieras och används som lockbete inom marknadsföring.
Och såhär firar jag Lucia...
...eller firar och firar. Räknas en tallrik pasta bolognese tillsammans med ett stort glas sojamjölk som att fira någonting?
Och angående frågan som alla ställer sig idag - kan pojkar också få vara lucia? Svar: Ja, det kan dem!
Är det fel att ha husdjur?
Det här med att ha husdjur. Är det okej? Är det fel? Är det dubbelmoraliskt av en vegan att ha det?
Djuraffärerna är någonting jag personligen ställer mig emot. Jag har praoat på en och såg tydligt hur lite djuren betydde för personalen och hur de behandlas som produkter. Men det blir ju så, när pengar är inblandade (grunden till allt ont).
Men uppfödare då? Är det okej? Jag har aldrig varit hos en uppfödare och kommer nog heller aldrig att besöka en. Men själva grundtanken för en uppfödare är givetvis att föda upp - att avla på de "bra" (söta) djuren och sälja dem vidare till människor som förmodligen får lite mer och lite bättre information än om de hade sökt sig till en djuraffär. Men men, uppfödare känns också ganska fel nuförtiden i mina ögon. De försörjer sig på att handla med levande varelser vilket i princip går emot varje grundtanke i min veganism.
Så man ska inte få ha husdjur alls? Nja, just nu så finns det ju alla möjligheter att skaffa husdjur utan att varken stödja djuraffärer eller uppfödare. Det kallas adoption. Själv har jag adopterat två marsvin genom tiderna (varav en tyvärr gått bort). Dessa djur behövde båda ett hem när deras tidigare husse/matte övergett dem. Historien om dessa två underbara själar kan jag berätta senare.
Att adoptera djur i nöd ser jag absolut inte som något problem. De får ett bättre liv än de annars skulle ha fått, man räddar de som verkligen behöver det. Men när det kommer till en medveten uppfödning och handel kring djur, är vi inne på exakt samma spår som kött- mjölk & äggindustrin. Även om just dessa djur inte är ämnade att bli mördade eller utnyttjade på samma sätt är de fortfarande där för människans skull. Detta är ett genomgående tema i förtryckarens värld - att en annan grupp/ras/art ska finnas till för dem istället för sin egen skull.
Om uppfödningen av husdjur i framtiden slutar, kommer det inte heller finnas några övergivna och dumpade djur att adoptera. Ska vi då inte ha djur alls? Jag vet faktiskt inte. Det finns så många människor som tar bra hand om sina ickemänskliga vänner men samtidigt finns det minst lika många som inte gör det.
Jag vet inte. Vet du?
Minecraft
Just nu håller jag på mycket att utforskar grottsystem, dyker efter lera och odlar havre. Inte IRL dock utan på ett trevligt (beroendeframkallande) litet spel som byggs upp i stora kvadrater. Så sorry om jag inte lägger in sådär 10 inlägg om dagen som jag brukar göra - jag har viktigare saker för mig. Grottsystemen väntar!
Och jo, för mig tar det emot att även i ett datorspel äta kött... Haha xD
Jävla jul
Julen är fruktansvärd tycker jag. Jag hatar den tiden på året när alla blint bara ska konsumera. "Det är tradition". Jävla rolig tradition asså, en som grundar sig i en religion som jag inte tror på och om en människa jag inte bryr mig om. Det är som att alla ska köpa saker för att visa för sina familjer hur mycket de älskar dem. Om man behöver köpa en dator till sin dotter för att få henne att förstå att man älskar henne då är det något allvarligt fel i relationen.
Det blir i princip en lika skeptisk jul som förra året...
Rättigheter och värde är två helt skilda saker
Åh... Det vanliga argumentet för störda extrem-speciesister. SUCK. Så alla som inte kan köra bil ska sakna rättigheter? Barn liksom?
Jag försöker alltid skilja på individer rättigheter och individers värde - det är två helt skilda saker. Alla pratar ju ifrån sitt perspektiv, därför är min syster mer värd än grisen i djurfabriken. Därför är mina marsvin mer värda än gubben på parkbänken. Värdet på en individ är någonting man sätter själv. De jag känner och älskar - oavsett vilken art de tillhör - är alltid mer värda i mina ögon än de jag inte känner.
Rättigheter däremot är en helt annan sak. Grisen i djurfabriken ska ha samma rättigheter som min syster. Samma sak med gubben och marsvinen. ALLA ska ha samma grundläggande rättigheter - det är det min veganism handlar om. Att ingen ska behöva bli torterad, mördad eller på annat sätt förtryckt.
Allt är tillåtet
Jag försöker förstå den panik jag skulle känna om jag låt fastspänd på ett kallt metallbord med magen i vädret som snart skulle punkteras av vassa knivar. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle kännas att anses vara så fruktansvärt lite värd att inte ens den sortens tortyr skulle vara förbjudet. Att jag inte skulle ha några som helst rättigheter - att hela mitt liv ligger i någon annans händer och att de kan göra precis vad de vill med min kropp. Skålla den? Skära i den? Amputera den? Allt är tillåtet.
Vilka är det egentligen som pressar sina barn?
No more höstklaustrofobi
Jag är en av dem som ALLTID drabbats av höstdepression. Mörkret har alltid fört med sig en nästintill klaustrofobisk känsla samtidigt som kylan gör att man tvingas gå runt i så tjocka kläder att man blir som en sköldpadda om man skulle ramla. Och när någon sa till mig att hösten var vacker med alla färger då jävlar... Den mörka tiden på året var alltid den mörka tiden för mig själv, jag mådde alltid piss då.
Men - jag har goda nyheter. För mig så är de inte så längre, höstklaustrofobin är numera historia. I år har jag faktiskt kunnat njuta av hösten och till och med tycka att mörkret är lite mysigt. Så, vad har jag gjort egentligen för att det ska bli såhär underbart?
- Rätt kläder! Flera stickade tröjor har jag numera och en varm och skön fleece
- Vara ute! Försöka gå ut de timmar det är ljust
- Tänka positivt! Tänka på fördelarna med vintern - inga mygg, inga flugor, ingen outhärdlig värme, ungarna är inomhus och leker (= tystare i mitt rum)
- D-vitamin! Vitaminen som en stor del av Sveriges befolkning har brist på och en brist sägs lättare göra en deprimerad - jag tar kapslar!
Quorn veganiseras!
Quorn har lanserat en ny vegansk hamburgare i USA. De har länge ignorerat veganerna och fortsatt med sina jävla äggtillsatser men nu är det på gång! Förhoppningsvis kommer den äggfria idén att sprida sig även hit till Sverige. Jävligt härligt det skulle vara att ha fryst käk så lättillgängligt i vanliga mataffärer.
En annan stor fördel skulle också vara kommunikationen med andra som inte ännu är introducerade till veganismen. Quorn vet de flesta vad det är - om det var veganskt kunde man börja förespråka det och lättare få folk att pröva vego. Det liknar kött så pass mycket och jag kan tänka mig att det var ett riktigt bra övergångsläge när man inte vill äta kött längre men ännu inte riktigt förstått sig på vegetarisk mat. Så var det i alla fall för mig.
“The team at Quorn Foods, in cooperation with Compassion Over Killing, is delighted with the results of the work to reduce egg use in our product range. In addition to using 3 million fewer eggs a year, the new launch of the Quorn ‘egg-free’ vegan burger has been a huge success with our customers. It is without compromise, providing an excellent tasting product, with the texture expected of Quorn products and is completely egg-free. This product alone is expected to save over 500,000 eggs in the next year.”
David Wilson, Quorn Foods General Manager
Kalla Fakta ikväll om botoxindustrin
Varje dos botox som tillverkas måste djurtestas - och just dessa tester är några av de plågsammaste. Grupper av möss får i sig giftet som de senare paralyseras och kvävs av.
Ikväll tar Kalla Fakta upp detta intressanta ämne, klockan 21:30 på 4:an. Missa inte!
I Sverige är allt så underbart
"Och ja visst finns det hemska slakhus och länder där de behandlas som skit. Jag har aldrig sagt att det är rätt. I Sverige beandlas de oftast bra. Vi har bra djurskyddslagar och kor kan inte bara dödas av vem som helst hursomhelst. Man för absolut inte tortera dem heller. Det kallas djurplågeri och är olagligt."
Citat från denna diskussion
Att folk på allvar tror att Sverige har lagar som skyddar ickemänskliga djur gör mig ledsen. Gång på gång får vi bevisat för oss hur lite djurens liv betyder i samhället - ingenting alls. I teorin finns det skyddande lagar som säger att djur ska ha rätt att bete sig naturligt, men i praktiken ser det helt annorlunda ut. Minkfarmarna? Grisuppfödningarna? Kalvarna som föds i mjölkindustrin? Om lagen följdes skulle det inte vara ekonomiskt möjligt att ha minkfarmarna kvar. Kanske samma sak med kossor och grisar också.
Det är lätt för icke-insatta människor att avfärda sitt etiska ansvar genom att påstå att det händer "där borta". I Kina flår dem katter levande och i USA behandlar dem djuren riktigt illa. Men i Sverige? Nej, här bor alla djur i hagar utomhus, där solen alltid skiner och där gräset alltid är grönt. Djuren behöver inte ens slaktas eftersom de smärtfritt somnar in och självdör på sina halmbäddar. För i Sverige är allt så underbart, här lider inga djur och här förtrycks ingen.
Men de 80 miljoner som varje år dödas i vårt land är nog av en annan åsikt.
Jag vägrar vänta på att mitt liv ska börja
Jag är inte en person som pluggar ordentligt inför prov, som alltid har stenhård disciplin på mig själv och måste satsa högt. Jag är precis jävla tvärtom. "Är det prov imorgon? Ojdå, det hade jag glömt. Jag kollar igenom boken lite då kanske."
Lärarnas viktigaste uppgift verkar vara att få oss elever att ständigt känna oss stressade och otillräckliga. Att alltid känna att vi kan göra lite bättre, även om vi redan är intresserade och lyssnar ivrigt på lektionerna. "Men vi pressar dem så att de ska lyckas här i livet!" Och vad menas med det? Att lyckas? Betyder det att man blir lycklig?
Nej, att lyckas betyder att man kämpar sig till höga betyg som man senare i de allra flesta fall inte har någon användning för. Det betyder att man har en dyr villa i förorten som skulle kostat hälften så mycket om den låg på en annan plats. Det betyder att all den tid som man la ner i sin ungdom för att "lyckas" inte bidragit till ett lyckligare liv utan snarare lagt grunden för en medellivskris. "Vart tog min ungdom vägen?"
Jag vägrar vänta på att mitt liv ska börja. Det tog trots allt 16 år innan jag insåg att det enda jag gjorde var att vänta. Livet börjar ju den dag man föds och slutar den dag man dör, och jag tänker inte ödsla mer än nödvändigt på någonting som inte betyder någonting för mig. Fuck höga betyg. Jag ska leva.
Kommentar från Anonym
Ungefär såhär pigg känner jag mig idag. Jag är trött och har varit ute och gått en del, inte ätit tillräckligt i brist på engagemang och vill bara gå och sova. Och sen ramlar det in kommentarer från en viss Anonym som tycker att jag är dum i huvudet och tycker att idioter som jag inte borde få existera. Dessutom har hen en underlig världsuppfattning då hen menar att vegansk mat är förödande för världens svältande...
"Det som provocerar är idioter, därav min kommentar här. Människan är som "Doris" sa en allätare. Vi jagade i ursprungstillståndet även om vi var mer asätare och samlare för att det var lättare. Livet handlar om överlevnad. Det är därför man har boskap och djurhållning. För att säkerställa vår överlevnad. Samma med jordbruk. Vi behöver båda för att förse oss med tillräckligt med mat. Tänk på alla de miljoner som svälter dagligen. Menar du att vi ska sluta äta kött och låta fler svälta? Isåfall är du ytterligare en person som inte borde få existera, precis som alla andra skadliga extremister."
Vart ska man börja? Lite hjälp med att förklara?
Alkohol gör vänner till främlingar
Det här med alkohol. Jag dricker inte själv och har svårt för folk som gör det. I alla fall när de dricker. När jag gick i åttan ville jag pröva att vara sådär cool som vissa var, de som drack sprit och som gick på fester. Så jag frågade min syster om hon kunde köpa några cider till mig. Cider var det enda som smakade någorlunda gott och min familj har en väldigt avslappnad attityd till alkohol, vilket jag dock är nöjd med för tack vare det blev aldrig drickandet något som var förbjudet (och därmed inte lika intressant). När jag sa till min mamma att jag och min kompis skulle ut med några flaskor i väskan sa hon "okej, ha så kul".
Så vi gick ut, men vart skulle vi gå egentligen? En fest hade jag aldrig varit på och inte hon heller, det var jag ganska säker på. Så vi gick, rakt ut bara. Vi hamnade tillslut på min gamla skola där vi gick runt, halsade lite, kände oss häftiga och pratade högre bara för att vi visste att det var så man skulle uppträda när man drack.
På vägen hem började jag må dåligt och spydde på gångvägen där jag alltid brukade gå som barn. Det kändes så melankoliskt som det bara kunde bli - nu i efterhand. Då kände jag mig nog som en vinnare. Jag hade druckit alkohol påriktigt. Jag hade ju till och med spytt, då måste det ha varit tillräckligt.
Hela förteelsen var mest ett sätt för mig att kunna bocka av ännu en måste-göra-punkt på listan. För egentligen var jag ju inte intresserad av att bli full, jag var intresserad av den tillfredställelse och mognad jag trodde att jag skulle känna efteråt. Jag ville ju bara känna mig som alla andra för en gångs skull.
Dricka tills jag spyr. Check.
Tvinga mig själv att göra saker jag egentligen inte vill. Check.
Idag har jag försökt tänka mer och känna efter vad just jag tycker om alkohol, och om sanningen ska fram - jag är rädd för den. Alkohol gör vänner till främlingar. De människor jag normalt litar på blir någon annan om de dricker, och det känns fruktansvärt skrämmande tycker jag. Jag vill inte vara på ett ställe där man inte kan lita på någon annan än sig själv, där ingenting är förutsägbart. Det har inte varit någon alkoholist inblandat i mitt liv, det har inte skett någon speciell olycka som gjort att jag blivit avskräckt. Jag känner bara ett starkt obehag inför alkohol. Det hugger till i magen bara jag hör någon prata om det.
Det handlar inte om att jag vill vara duktig. Det handlar inte om att jag aldrig prövat. Det handlar om att jag har en djupt inneboende känsla som säger åt mig att jag ska springa allt vad jag orkar så fort jag hamnar i en situation där drickande är inblandat. Jag är rädd för alkohol. Och det kan vara jobbigt ibland med tanke på att alla runtomkring behandlar drycken som något heligt, och predikar om hur underbart det är. Hur roligt det är. Och speciellt vad jag som icke-drickare missar. Det är tabu att inte vilja vara med. Dricka är roligt, säger de.
Men det är inte roligt - inte för mig. När jag var tolv trodde jagatt jag skulle förstå vitsen med att bedöva sin hjärna när jag blev arton. Men nu när jag snart är där förstår jag lika lite som jag gjorde då. Om inte mindre. Nu är jag inte ens nyfiken - jag är bara rädd.
Skulle DU ställa upp som försöksobjekt?
Jag är emot djurförsök. Alla sådana. Det är alltid fel att tortera och döda andra varelser, varesej det handlar om ett helt onödigt test om hur man reagerar på konstant solljus eller forskning kring cancer.
"Men vadå, skulle du kunna tänka dig att ställa upp som försöksobjekt istället då eller?" finns det alltid nån jävel som säger.
Nej, det är ju precis det jag inte skulle vilja. Jag är ju emot tortyr och mord och tycker inte att man ska utnyttja någon, inklusive mig själv. Borde det inte istället vara den som gärna utsätter andra för lidande som själv borde få pröva på att vara försöksobjektet? Skulle du kunna tänka dig att ställa upp som försöksobjekt?
Men tackar jag nej till mediciner och vaccin? NEJ. Jag vill överleva helt enkelt, det är därför. Om det satsades helhjärtat på alternativa forskningsmetoder skulle det snart finnas ett alternativt sätt att forska på. De experiment som redan kan utföras utan djurförsök är dessutom säkrare och bättre. En förändring i hur folket ser på djur och deras rättigheter skulle leda till att vi var tvungna att lära oss nya sätt. Så länge den extrema grundsynen på vår relation gentemot andra varelser finns kvar kommer det alltid finnas forskare (smyg-psykopater!) som utför dessa hemska experiment.
Forskning kring hur hälsenor läker. Ett nödvändigt ont?
Vill man stoppa djurförsök kan man stödja organisationen Forska Utan Djurförsök och inte köpa djurtestat smink, schampo osv. Titta in på sminksmart.se för att se vilka företag som är djurvänliga.
Julkalendern från helvetet
Jag tog med en sådan här gratis julkalender i farten (gratis är gott!) när jag var på Ica för några dagar sedan. Intressant illustration, eller hur? Observera djuren på bilden - båda gömmer sig. Grisen under bordet och kossan utanför fönstret. En tredje ligger redan i stekpannan.
Sen tittade jag på baksidan. Jahapp - från Arla såklart...
Konsekvenserna av att man som tjej har kort hår och inte använder smink
Jag var inne på Hemköp häromdagen och skulle köpa ett paket med tofu. Personen framför mig i kassan hade en hel korg full med saker och erbjöd mig därför att gå före. Jävla trevligt tyckte jag. Så jag gick före, och la upp mitt paket där framför hennes saker på rullbanden och hon förklarade för kassörskan att jag skulle gå före. De exakta orden var snarare "jag släppte förbi honom så han betalar först". Hm... Som bekant så vet ni att jag är av honkön.
Jag har ju varit med om detta förut. Konsekvenserna av att man som tjej har kort hår och inte använder smink. Men ärligt talat - jag har inget problem med det. Jag nickar och ler. "Ja, tack att jag fick gå före" säger jag bara och uppskattar dennes trevlighet. Att påpeka att jag faktiskt inte alls hade en penis kändes inte så nödvändigt. Vad spelar det för roll egentligen?
Det är intressant med hur folk hänger upp sig på kön. När det handlar om att jag själv inte alltid tydligt bär en av könsrollerna är jag helt obryendes, men tycker det är intressant. Jag tar inte illa upp om någon tror att jag är kille, medans många andra verkar tycka att det skulle vara helt fruktansvärd att bli betrodd att vara av motsatt kön. Det är kanske därför folk glatt hänger på könsrollerna - för att de är rädda för vad som skulle hända annars.
Men en sak som jag och de allra flesta har gemensamt, är att vi alla undermedvetet könsmärker folk man möter och ser. Där är en kille, en tjej, en tjej, en kille... Ser man någon som man inte kan kategorisera blir det jobbigt. Men varför är det så? Ett första steg att motverka detta konstiga beteende (och samhällets allmänna syn på vad kön innebär) kan vara att vara medveten om det. Tänk på det, förstå det, kritisera det.
Ps. Mitt hår är otvättat på bilden så skyll inte på no poo!