Sluta pilla ungjävlar!
"Titta, en fiiiiisk!!!". Bank bank på rutan och det ekar inuti akvariet. Vad är det här med att ungar som pillar på saker aldrig verkar ha några föräldrar? Jag har alldeles för många gånger sett skitungar stå och banka på akvariefönster, skrämma katter, springa efter duvor osv. En fattar ju att ett barn inte förstår att det är elakt men varför säger inte föräldrarna till liksom? Får barnet att sluta så att djuret slipper bli lidande?
Nej, jag hatar inte dig för att du äter kött
Jag lovar. Jag gör faktiskt inte det. Visst blir jag hetsk ibland, visst gråter jag när jag ser vad ditt konsumerande bidrar till. Men jag hatar dig inte. För jag vet att problem som dessa inte är lätt fixade, det tar lång tid för utveckling och det är inte enskilda individers fel. Jag skyller inte på dig - jag skyller på systemfel.
Tänk att det fortfarande finns folk som VÄGRAR FATTA
Det är precis som med walkers i Walking Dead. En tänker att någon gång borde dom ju ta slut - men faan heller. Dom väller in fler och fler oavsett hur många som får knivar instuckna genom ögonen (eller som i detta fall då; ett smart svar på tal som innehåller en logik som inte går att vinna över). När ska liksom det här men-om-man-dödar-djuren-snällt-så-är-det-väl-ingen-fara-folket dö ut?
Vegetariskt i skolan
"Livsmedelsverket har utkommit med sina nya rekommendationer för bra mat i skolan:
Köttkonsumtionen bör minska. Det bör alltid finnas vegetariska lunchalternativ. Mer fullkorn. Minska ned på mättat fett (helmjölk, smör, grädde) och välj istället vegetabiliska oljor.
'Genom att exempelvis öka andelen vegetabilier i kötträtter, eller ibland byta ut en kötträtt mot ett vegetariskt alternativ kan skolan bidra till minskad miljöpåverkan', skriver verket."
Köttkonsumtionen bör minska. Det bör alltid finnas vegetariska lunchalternativ. Mer fullkorn. Minska ned på mättat fett (helmjölk, smör, grädde) och välj istället vegetabiliska oljor.
'Genom att exempelvis öka andelen vegetabilier i kötträtter, eller ibland byta ut en kötträtt mot ett vegetariskt alternativ kan skolan bidra till minskad miljöpåverkan', skriver verket."
Jag läste även Livsmedelsverkets rapport om skolmat, eller ja, jag tryckte helt enkelt på ctrl+F och skrev "vegetariskt" och läste allting som rörde det. Tyvärr tycker dom ju fortfarande att mjölk är livsviktigt och bör konstant finnas tillgängligt (annars dör ju de små liven om de inte dagligen får dia kossor). Men i sin helhet framkom det tydligt att bönor, linser, ärtor och sojaprodukter bör användas mer och köttprodukter bör dras ner på. Anledningen är ju dock klimatet och inte tortyrproblematiken som finns i samhället. Men skit samma, oavsett varför folk inte äter kött så äter de ju inte kött. Så det är ju alltid bättre än ingenting givetvis. Och dessutom en skitviktig del i accepterandet av vegokäk, vilket i sin tur leder till accepterandet av djurrätt.
Glöm aldrig bort att vara arg
Ilska, vrede, frustration, aggression. Kärt barn har många namn.
Själv älskar jag att vara arg. Det ger mig kraft att orka vidare. Jag spelar bättre innebandy när jag är förbannad än när jag är glad. Jag blir mer engagerad att arbeta mot djurförtryck, feminism osv. när ilskan biter tag i mig.
Folk som inte är arga och som går runt och är glada hela tiden - de ljuger. Och jag gillar inte ljug. Jag vill ha ärlighet. Och är en ärlig och tittar på samhället så går det inte att INTE BLI ARG. Det finns så mycket fel, vissa fel större än andra men ändå många, många fel. Djurförtryck, sexism, rasism, hemlöshet, fattigdom, mobbning and the list goes on. Jag har svårt att tro att en människa kan gå hela sitt liv och bevittna allt detta dag ut och dag in och INTE REAGERA. Bli arg! Gör något åt det! Känn lite för i helvete!
Ilska kan verkligen vara en nyckel till förändring. Problemet är att många inte ens vågar/orkar/har förmågan att se sig omkring och upptäcka allt det där som skulle göra en normalt fungerande person förbannad.
Djurrättsaktivister, feminister, antirasister - ja, alla som jobbar för utveckling i samhället - de kallas ofta för arga, rabiata, galna, aggressiva. Och oj vad konstigt. Dessa är ju de få människor som faktiskt öppnat ögonen och tittat på världen ordentligt, och tittar en ordentligt, då blir en arg. Så är det bara.
Om du fortfarande inte är arg så tittar du inte tillräckligt noga.
Glöm aldrig bort att vara arg.
Vill du dö?
Det går inte att säga "men dem har det bra" eller "det är inte så farligt", för så länge du inte sätter dig in i situationen som miljoner djur befinner sig i just nu så kommer du aldrig att komma någon vart. Känn. Tänk efter. Vill jag dö? Vill jag bli inlåst? Vill jag att andra ska behandla mig som en produkt? Vill jag få uppskuren hals och bli nerpaketerad i plastförpackningar?
Jag tror att du vet svaret. Och jag tror att du inser att det inte finns någon annan varelse på denna jord som vill gå detta öde till mötes. Tvinga dem inte att göra det.
"Jag vet att ni har smak för blod, så här får ni..."
Blä. Äckligheterna tar aldrig slut. Inte bara ska det ätas rumpa och mens och bröstmjölk utan nu ska även den där röda kroppsvätskan bakas in i en jävla kaka. Är det bara jag eller? Får helt plötsligt en sån där halvvidrig idé om att baka ett eget paltbröd gjort på mens. Kanske skicka till scan eller annan fiende? Inslaget i fluffigt presentpapper med rosetter och en lapp på där det står "jag vet att ni har smak för blod, så här får ni...".
Skulle din död vara värt en måltid kött?
Folk tänker alltid att "äh, det är väl inte så farligt. Djuren lever ju ganska sjysst. Får mat och får vara ute på sommaren och beta. Det gör väl inget om de sista timmarna är hemska när dem ska dö på slakthusen?".
Och till alla som tänker så; tänk dig själv in i djurets situation. Skulle du tänka att "äh, det gör ju inte så mycket" när du själv blir kidnappad, intryckt i en lastbil, står i kö till gaskammaren i ett tortyrhus och är så skraj så att du pissar på dig? Skulle du tänka att det var värt det för att en annan människa skulle få "njuta" av din döda kropp?
Skulle din död - din skräck och ditt lidande - vara värt någon annan varelses minutlånga njutande?
"I Sverige är vi så snälla mot djur!"
Ich pallish nicht määär. Det här konstanta romantiserandet av svensk kött. Det är så gott, så nyttigt, så säkert, så bra, så djurvänligt. NEJ. Bevara svenskt kött, bevara svenskt kött - för djurens skull! De försöker alltid förklä det i något slags bryende om andra varelser. Som att deras största intresse är att hjälpa djur - trots att hela deras verksamhet bygger på att förtrycka dem.
Det intressanta ligger ju i att folk gång på gång får visat för sig vilka vidrigheter som utspelar sig innanför tortyrkammarens väggar men ändå fortsätter att bortförklara med att det var däääär borta, inte hääär, det här är sveeeenskt kött jag äter. För att alla har den där konstiga bilden av att svenskar på något vis skulle vara snällare mot djur än andra folk är. Och som att en ens kan vara SNÄLL mot en slav som fängslas och mördas för att bestulas på sina kroppsvätskor och muskler och hud för att de snälla svenskarna vill ha komjölk och köttfärs och skinn.
Ja jävlar vad snälla vi är svenskarna. Och snällt betyder det här:
LIDL slutar med burägg
Ett steg som jag aldrig trodde att en kedja som LIDL skulle ta. Bravo! Såna här nyheter blir jag glad över. Att dessutom välja att göra det precis innan påsk då äggkonsumtionen skjuter i taket är ännu bättre. LIDL blir den tredje affären att säga nej till burägg, efter Hemköp och PrisXtra. Det går framåt!
Att konsumera ägg är dock aldrig djurvänligt oavsett om det handlar om frigående och ekologiska. För varje framtida ägghöna som kläcks på kläckerierna föds också en hankyckling. Vad behövs dem till? Juste - ingenting. Därför mals dem ner levande i kvarnar. Så ägg - not so djurvänligt. Det finns inga djurvänliga djurprodukter som Daniel brukar säga.
If it´s not good enough for your eyes, then why is it good enough for your stomach?
På en random grisfarm i Sverige. JA - Sverige. Inte USA, inte Kina, inte Danmark - Sverige. När ska folk börja inse att den här konstiga tanken att "allt hemskt händer där borta, inte häääär!" är helt oöverensstämmande med verkligheten? När ska folk börja ta till sig att grisar och kossor och kalvar och kycklingar och fiskar plågas och mördas varje dag för att de vill ha sin gamla vanliga mat? Byt käk! Jag lovar att du inte kommer dö av att äta en mjölkfri sås istället för en sås fylld med kalvdi och var. Du kommer inte heller dö om du skippar hönsmensen och tar lite potatismjöl i pannkakorna istället. Och du kommer defintivt inte dö av att låta bli att köpa köttfärs och istället laga en pannbiff gjord på vegofärs - faktum är att du antagligen lider större risk att dö om du äter köttfärsen. So - win win?
Ska du äta ägg i påsk?
”Först blev vi tillsagda att vi inte fick ha med oss mobiler eller kameror in i hönshuset. Därefter visade arbetsledaren hur vi skulle fånga in och packa hönorna. Det var totalt kaos därinne. Vi skulle fånga hönorna i benen och bära ut dem till lastbilen. Hönorna behandlades helt hänsynslöst. Det var som om de som arbetade njöt av att plåga dem. Hönor kastades. Jag såg hur en höna fick nacken knäckt då bonden tog tag i hennes huvud och snurrade henne runt, runt.
Jag klarade inte av att vara därinne så jag gick ut till lastbilen istället, men det var ännu värre. Jag skulle packa hönorna i små lådor. När man hade stoppat ner fem stycken var det fullt, men då skulle det ner fem till. Det gick inte att stänga lådorna utan att trycka ner hönorna. De låg pressade i lådan. Deras halsar och huvuden var högre än lådan, så de var tvungna att tryckas ner för att få plats. Sedan lastades lådorna i långa och höga rader i en lastbil som under natten skulle köra med de levande hönsen till ett slakteri i Holland.
När vi var klara låg det döda hönor överallt. Jag var mycket chockad när jag kom hem den kvällen. Alla i laget tyckte att arbetet var väldigt obehagligt, men vi fick ingen förståelse alls från personalen. De skällde på oss om vi inte jobbade tillräckligt fort och om vi inte tog tag i minst fem hönor åt gången. Vi höll på i tre timmar och fångade 12 000 hönor den kvällen. Vi tjänade en krona per höna. Några ur laget kom tillbaka ett par kvällar till och packade, men det var flera som bröt ihop totalt bara efter en liten stund. Sedan bestämde vi oss för att aldrig göra det igen.”
- Joakim, 18 år, berättar om sina upplevelser som inhyrd
hönslastare för att tjäna pengar till ett fotbollsläger.
Veganer är allt annat än trångsynta och ensidiga
Om någon säger "allt är inte svart och vitt" en gång till så kommer jag skrika. Vad menar ni egentligen? Jag möter denna mening i nästan varenda diskussion jag är med i. Och jag vet inte varför. För att jag själv lägger fram allting som svart och vitt? För att allt är antingen si eller så och det finns inga undantag? Så är det inte, tycker jag. Kanske används det som ett argument för att försöka få fram den lite skämmiga åsikten att man faktiskt inte orkar bry sig och "ibland så kanske jag ändå kan få döda lite djur, det är ju så gott? Allt är inte svart eller vitt för jag är ju inte ond men jag äter ju ändå kött!".
Kanske menar folk att veganer är trångsynta och ensidiga och bara ser att det är fel att döda djur. Men då undrar jag lite vad det är som gör att inte icke-veganer är trångsynta och ensidiga, med tanke på att det enda de ser är att det är rätt att utnyttja djur. Alla som står ut från mängden blir trångsynta för att deras synsätt skiljer sig från den stora massans, men om en funderar över det så borde ju det istället innebära att en INTE ÄR TRÅNGSYNT. Veganer har ifrågasatt, funderat - ofta under flera års tid - ändrat sina vanor, förändrat sitt synsätt. Och var är det om inte väldigt öppen och nytänkande? Nej, veganer är allt annat än trångsynta och ensidiga.
Det händer mycket nu
Kosmetikatester har blivit olagliga att utföra i EU, en chinchillafarm har tydligen stängd ner också, Slovenien har FÖRBJUDIT pälsfarmning helt och hållet, och dessutom förbjudit cirkusar att använda vilda djur. Och nu senast:
Jag blir så glad. Äntligen lite resultat. Asså fatta. Världen och utvecklingen och folkets empati står inte stilla, utan det händer faktiskt saker. VI GÖR SKILLNAD. Så kära djurrättare - fortsätt kämpa och gapa och skrika och informera!
"I was born in prison!"
Art vs individ
Den här konstiga känslan folk har om arter, jag förstår den inte. Typ "men om vi slutar föda upp kossor kommer de ju dö ut? Eller ska vi låta dem bo i naturen?" Nej, vi ska inte låta dem bo i naturen. Om vi slutar utnyttja dem kommer vi också därmed sluta föda upp dem. "Men då finns det ju inga fler kossor!". Nej, men vad gör det? Det påverkar inget ekosystem, det påverkar inte andra varelser annat än människor som kommer sakna kossornas art. Inte individerna, utan arten.
Och för att klargöra - en art kan inte känna. Det kan däremot individer.
Så varför vara så fäst vid arter? Känna den där rädda-arten-till-varje-pris-känslan, gör inte det. Det gör liksom inte mindre ont att dö för en kossa som är en av miljarder andra kossor, än vad det gör för den sista kossan på jorden. Sluta tänka i arter, tänk i individer istället.
Speciesism
Slumpen avgör det mesta
Det är inte konstigt att så många fortfarande är köttätare. Och det är inte konstigt att så många låter bli att tänka på det, för vårt samhälle uppmuntrar inte normbrytande. Jag känner mig dum när jag tänker på folk som elaka eller mordiska när jag vet att de äter kött, för egentligen hade den personen lika gärna kunnat vara jag. För hur blir man medveten egentligen?
Om jag inte hade träffat just den där personen, på just den dagen, på just den platsen, hade jag aldrig gått in på den hemsidan. Hade jag inte gått in på den hemsidan hade jag aldrig sett den där youtube-videon och då hade jag aldrig tänkt den där tanken att kött kanske inte är så bra trots allt. Slumpen avgör till stor del vad som händer i livet, så hur kan jag döma folk för att just dem aldrig fick igång en kedja med händelser som ledde till medvetenhet?
Same shit, different name
Det här med förtryck asså. För mig är alla förtryck samma sak i princip. De grundar sig i samma tanke, vi är bättre än dem, dem förtjänar att dö för att dem är så, vi har rätten att utnyttja dem för att dem är så. Sexism, rasism, speciesism. Same shit, different name.
Att vara dedikerad feminist/antirasist/annan -ist men samtidigt bortse från de andra förtrycken är lite av ett hyckleri på ett vis. Och självklart är det bättre att vara medveten om ett istället för inga, men det allra bästa vore ju bara att se kopplingen mellan de olika -ismerna. Se att de hänger ihop, att de i grund och botten är samma sak.
För mig är det lite som en person som är emot mobbning. Som tycker att mobbning är fel och elakt - om det inte gäller rödhåriga barn då det givetvis är fritt fram att slå, sparka och förnedra. För rödhåriga barn är lite sämre av någon outgrundlig anledning.
Jag tycker inte det är fel att döda djur, därför ska du låta mig göra det
En person går förbi en våldtäktsman som håller på att förgripa sig på en kvinna.
Personen: "Men hallå vad gör du!? Sluta!"
Våldtäktsmannen: "Men för mig är ju detta inte oetiskt eftersom jag anser att kvinnor är mindre värda, förstår du?"
Personen: "Jaha, ok, förlåt. Ska inte störa något mer" och personen går vidare.
Våldtäktsmannen: "Men för mig är ju detta inte oetiskt eftersom jag anser att kvinnor är mindre värda, förstår du?"
Personen: "Jaha, ok, förlåt. Ska inte störa något mer" och personen går vidare.
Och jooooo, jag vet att jag lägger upp den här bilden precis hela tiden men den går inte att visa för många gånger.