Vill du hjälpa en utsatt, svältande människa? Förtryck då en annan, ännu mer utsatt individ genom att skänka bort henne till människan som ska utnyttja henne livet ut tills hon slutligen dödas!
"Ett sätt att hjälpa är att skänka får, getter, grisar mm. Fördelen med att ge bort djur är att de tryggar försörjningen under lång tid. Ta en get som exempel. De är lätta att sköta, de ger mjölk, kan avlas och ger slutligen kött."
Varför ska en organisation som så tappert försöker hjälpa människor att överleva och må bra samtidigt förtrycka andra djur? Varför måste välgörenhet för människor vara samma sak som att skita i djuren? Varför kan de inte ha någon som helst livsrespekt och inse att - jo, andra djur än människan kanske också vill överleva och må bra.
Jag har många anledningar till att vara vegan, trots att grundorsaken givetvis är djurrätten. Men en viktig del i det hela är att visa respekt för andra människodjur som svälter och lever i fattigdom. Det är inte rimligt att vi i västvärlden ska odla upp hela världens marker för att äta lyxmat (animalisk föda) medans miljoner andra får lida av det och svälta. Vegan fortsätter jag att vara för att jag vill förbättra världen, inte bara för de icke mänskliga djuren utan också för andra människors skull. Jag är respektfull. Till skillnad från den idiot som kom på idén "ja, vi får folk att skänka bort djur så att fattiga familjer i tredje världen kan äta upp dem! Vilken bra grej, vi är så etiska!". Nej. Blä. Grr. Nu blev jag arg.
Demonstration i Madrid 2011
Väldigt sorglig men kraftfull demonstration tycker jag. Har ni förresten någonsin funderat över det här med att använda redan döda djur som rekvisita? Rätt eller fel?
Från Kalla Fakta 7/12
Detta är bilder ifrån Kalla Faktas program som sändes den sjunde december. Du kan se det på Tv4 play HÄR om du inte sett det ännu. Det handlar alltså om hur botox framställs och det faktum att VARJE DOS måste testas, vilket kräver mellan 40-50 möss varje gång. LD50 är en testmetod som är extremt plågsam, djuren får giftet insprutat i buken och förlamas sedan sakta under flera dygn för att tillslut kvävas till döds eftersom lungorna kollapsar.
Botox används till stor del numera inom skönhetsindustrinför att motverka rynkor. Kalla Fakta förstår att hemligheten bakom botox inte är känt av många, och bestämmer sig därför för att kontakta två konsumtener för en intervju. De visar bilder och videor om hur djurtesterna går till, och frågar sedan om de kan tänka sig att sluta använda botox och om de har fått en förändrad syn på att använda sig av det i kosmetiskt syfte. Jag höll på att brinna upp av ilska när jag hörde svaren:
Men, även om två känslokalla människodjur lever på denna planet så har programmet skapat en viss medvetenhet bland allmänheten. En sjuksköterska i Jönköping har till exempel bestämt sig för att sluta sälja botox till sina kunder tills en alternativ testmetod finns. Framsteg!
Djurförtrycket finns överallt
Idag när jag åkte buss satte sig en vuxen med ett 12-årigt barn bakom mig. De började prata om julklappar och det kom snart fram att barnet önskade sig ett djur. "Jag vill ha en kanin, en hamster eller en råtta eller något liknande." Samtidigt passerar vi glassbilen som innehåller frusen komjölk som var ämnad för en redan mördad kalv. Efter en minut kliver en ungdom på bussen och sätter sig framför mig. Hon bär en Canada Goose-jacka med tillhörande pälskrage.
Ibland är det frustrerande att veta så mycket som jag gör. Jag ser djurförtryck överallt. Medans andra människor tänker att världen (i alla fall här i Sverige) är ganska ofarlig och man har frihet att göra vad man vill, tänker jag att vi lever i ett samhälle där rättigheter för de som är svaga saknas. Livet är skört, jag hade inte behövt hamna här. Jag kunde lika gärna ha kläckts på ett rullband bland hundratals andra pipande individer.
Det är skrämmande att ingen förstår hur jag tänker - för jag märker ju det. Att ingen förstår hur synen förändras när man bli medveten om hur världen ser ut. När man tar sig an den kanske jobbigaste uppgiften - att genomhärda veckor/månader av kall fakta som gör att man både vill skrika och gråta.
Djur förtrycks i en sådan stor skala att vi inte ens kan tänka oss en värld där detta inte pågår. Där köttätande, mjölkdrickande och läderbärande inte är norm. Det är svårt att ifrågasätta allt man är van vid - jag vet, för jag har själv gått igenom det. Jag föddes inte såhär, jag har ätit kycklingbitar på donken precis som alla andra. Jag har haft läderskor, jag har använt djurtestat schampo och jag har ätit bacon. Men när jag började inse att världen inte var så perfekt som jag trodde att den var, när min lilla underbara bubbla spräcktes - då var jag helt enkelt tvungen att göra någonting. Jag kunde inte bara släta över och gå vidare och låtsas som ingenting. Det verkar som att många andra gör just så - slätar över och går vidare.
Är det fel att ha husdjur?
Det här med att ha husdjur. Är det okej? Är det fel? Är det dubbelmoraliskt av en vegan att ha det?
Djuraffärerna är någonting jag personligen ställer mig emot. Jag har praoat på en och såg tydligt hur lite djuren betydde för personalen och hur de behandlas som produkter. Men det blir ju så, när pengar är inblandade (grunden till allt ont).
Men uppfödare då? Är det okej? Jag har aldrig varit hos en uppfödare och kommer nog heller aldrig att besöka en. Men själva grundtanken för en uppfödare är givetvis att föda upp - att avla på de "bra" (söta) djuren och sälja dem vidare till människor som förmodligen får lite mer och lite bättre information än om de hade sökt sig till en djuraffär. Men men, uppfödare känns också ganska fel nuförtiden i mina ögon. De försörjer sig på att handla med levande varelser vilket i princip går emot varje grundtanke i min veganism.
Så man ska inte få ha husdjur alls? Nja, just nu så finns det ju alla möjligheter att skaffa husdjur utan att varken stödja djuraffärer eller uppfödare. Det kallas adoption. Själv har jag adopterat två marsvin genom tiderna (varav en tyvärr gått bort). Dessa djur behövde båda ett hem när deras tidigare husse/matte övergett dem. Historien om dessa två underbara själar kan jag berätta senare.
Att adoptera djur i nöd ser jag absolut inte som något problem. De får ett bättre liv än de annars skulle ha fått, man räddar de som verkligen behöver det. Men när det kommer till en medveten uppfödning och handel kring djur, är vi inne på exakt samma spår som kött- mjölk & äggindustrin. Även om just dessa djur inte är ämnade att bli mördade eller utnyttjade på samma sätt är de fortfarande där för människans skull. Detta är ett genomgående tema i förtryckarens värld - att en annan grupp/ras/art ska finnas till för dem istället för sin egen skull.
Om uppfödningen av husdjur i framtiden slutar, kommer det inte heller finnas några övergivna och dumpade djur att adoptera. Ska vi då inte ha djur alls? Jag vet faktiskt inte. Det finns så många människor som tar bra hand om sina ickemänskliga vänner men samtidigt finns det minst lika många som inte gör det.
Jag vet inte. Vet du?
Rättigheter och värde är två helt skilda saker
Åh... Det vanliga argumentet för störda extrem-speciesister. SUCK. Så alla som inte kan köra bil ska sakna rättigheter? Barn liksom?
Jag försöker alltid skilja på individer rättigheter och individers värde - det är två helt skilda saker. Alla pratar ju ifrån sitt perspektiv, därför är min syster mer värd än grisen i djurfabriken. Därför är mina marsvin mer värda än gubben på parkbänken. Värdet på en individ är någonting man sätter själv. De jag känner och älskar - oavsett vilken art de tillhör - är alltid mer värda i mina ögon än de jag inte känner.
Rättigheter däremot är en helt annan sak. Grisen i djurfabriken ska ha samma rättigheter som min syster. Samma sak med gubben och marsvinen. ALLA ska ha samma grundläggande rättigheter - det är det min veganism handlar om. Att ingen ska behöva bli torterad, mördad eller på annat sätt förtryckt.
Allt är tillåtet
Jag försöker förstå den panik jag skulle känna om jag låt fastspänd på ett kallt metallbord med magen i vädret som snart skulle punkteras av vassa knivar. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle kännas att anses vara så fruktansvärt lite värd att inte ens den sortens tortyr skulle vara förbjudet. Att jag inte skulle ha några som helst rättigheter - att hela mitt liv ligger i någon annans händer och att de kan göra precis vad de vill med min kropp. Skålla den? Skära i den? Amputera den? Allt är tillåtet.
Kalla Fakta ikväll om botoxindustrin
Varje dos botox som tillverkas måste djurtestas - och just dessa tester är några av de plågsammaste. Grupper av möss får i sig giftet som de senare paralyseras och kvävs av.
Ikväll tar Kalla Fakta upp detta intressanta ämne, klockan 21:30 på 4:an. Missa inte!
I Sverige är allt så underbart
"Och ja visst finns det hemska slakhus och länder där de behandlas som skit. Jag har aldrig sagt att det är rätt. I Sverige beandlas de oftast bra. Vi har bra djurskyddslagar och kor kan inte bara dödas av vem som helst hursomhelst. Man för absolut inte tortera dem heller. Det kallas djurplågeri och är olagligt."
Citat från denna diskussion
Att folk på allvar tror att Sverige har lagar som skyddar ickemänskliga djur gör mig ledsen. Gång på gång får vi bevisat för oss hur lite djurens liv betyder i samhället - ingenting alls. I teorin finns det skyddande lagar som säger att djur ska ha rätt att bete sig naturligt, men i praktiken ser det helt annorlunda ut. Minkfarmarna? Grisuppfödningarna? Kalvarna som föds i mjölkindustrin? Om lagen följdes skulle det inte vara ekonomiskt möjligt att ha minkfarmarna kvar. Kanske samma sak med kossor och grisar också.
Det är lätt för icke-insatta människor att avfärda sitt etiska ansvar genom att påstå att det händer "där borta". I Kina flår dem katter levande och i USA behandlar dem djuren riktigt illa. Men i Sverige? Nej, här bor alla djur i hagar utomhus, där solen alltid skiner och där gräset alltid är grönt. Djuren behöver inte ens slaktas eftersom de smärtfritt somnar in och självdör på sina halmbäddar. För i Sverige är allt så underbart, här lider inga djur och här förtrycks ingen.
Men de 80 miljoner som varje år dödas i vårt land är nog av en annan åsikt.
Kommentar från Anonym
Ungefär såhär pigg känner jag mig idag. Jag är trött och har varit ute och gått en del, inte ätit tillräckligt i brist på engagemang och vill bara gå och sova. Och sen ramlar det in kommentarer från en viss Anonym som tycker att jag är dum i huvudet och tycker att idioter som jag inte borde få existera. Dessutom har hen en underlig världsuppfattning då hen menar att vegansk mat är förödande för världens svältande...
"Det som provocerar är idioter, därav min kommentar här. Människan är som "Doris" sa en allätare. Vi jagade i ursprungstillståndet även om vi var mer asätare och samlare för att det var lättare. Livet handlar om överlevnad. Det är därför man har boskap och djurhållning. För att säkerställa vår överlevnad. Samma med jordbruk. Vi behöver båda för att förse oss med tillräckligt med mat. Tänk på alla de miljoner som svälter dagligen. Menar du att vi ska sluta äta kött och låta fler svälta? Isåfall är du ytterligare en person som inte borde få existera, precis som alla andra skadliga extremister."
Vart ska man börja? Lite hjälp med att förklara?
Skulle DU ställa upp som försöksobjekt?
Jag är emot djurförsök. Alla sådana. Det är alltid fel att tortera och döda andra varelser, varesej det handlar om ett helt onödigt test om hur man reagerar på konstant solljus eller forskning kring cancer.
"Men vadå, skulle du kunna tänka dig att ställa upp som försöksobjekt istället då eller?" finns det alltid nån jävel som säger.
Nej, det är ju precis det jag inte skulle vilja. Jag är ju emot tortyr och mord och tycker inte att man ska utnyttja någon, inklusive mig själv. Borde det inte istället vara den som gärna utsätter andra för lidande som själv borde få pröva på att vara försöksobjektet? Skulle du kunna tänka dig att ställa upp som försöksobjekt?
Men tackar jag nej till mediciner och vaccin? NEJ. Jag vill överleva helt enkelt, det är därför. Om det satsades helhjärtat på alternativa forskningsmetoder skulle det snart finnas ett alternativt sätt att forska på. De experiment som redan kan utföras utan djurförsök är dessutom säkrare och bättre. En förändring i hur folket ser på djur och deras rättigheter skulle leda till att vi var tvungna att lära oss nya sätt. Så länge den extrema grundsynen på vår relation gentemot andra varelser finns kvar kommer det alltid finnas forskare (smyg-psykopater!) som utför dessa hemska experiment.
Forskning kring hur hälsenor läker. Ett nödvändigt ont?
Vill man stoppa djurförsök kan man stödja organisationen Forska Utan Djurförsök och inte köpa djurtestat smink, schampo osv. Titta in på sminksmart.se för att se vilka företag som är djurvänliga.
Julkalendern från helvetet
Jag tog med en sådan här gratis julkalender i farten (gratis är gott!) när jag var på Ica för några dagar sedan. Intressant illustration, eller hur? Observera djuren på bilden - båda gömmer sig. Grisen under bordet och kossan utanför fönstret. En tredje ligger redan i stekpannan.
Sen tittade jag på baksidan. Jahapp - från Arla såklart...
Ni vet den där otäcka känslan man får när man ser en skräckfilm där någon utsätts för någonting så otroligt vidrigt att det känns helt orealistiskt?
Det handlar inte om att vara felfri - det handlar om att göra så gott man kan
"Men vadå, du bryr dig om djur men inte om miljön?"
"Du åker ju bil - då kan ju insekter krossas mot rutan! Hycklare!"
"Din tröja kanske kommer från barnarbetare i Kina!"
Vet du vad jag råkade göra i somras? När jag var ute och sprang så flög en insekt in i munnen och jag svalde den. Vet du vad mer jag gjort? Precis i början när jag var vegan råkade jag få i mig mjölkprodukter. Jo, det är sant. Jag trodde nämligen att pesto var vegansk men det var det tydligen inte.
Nej, jag är inte perfekt. Det är ingen. Inte ens vi veganer som så heligt predikar om hur bra världen skulle vara om alla åt som oss. Vi råkar också trampa på myror ibland, eller råkar svälja insekter i farten.
Så fort man visar minsta tecken på engagemang nästan slänger sig folk över en för att försöka hitta någonting som man gör fel. De vill hitta en svag punkt i mitt tänk och sänka mig till botten så att jag tillslut ska ge mig och skrika att kött faktiskt är riktigt gott och nyttigt. Demonstrerar man mot päls kommer folk fram och påstår att man bär läderskor och går snabbt vidare, för de vill ju inte hinna höra att det faktiskt är gjort av syntetmaterial.
Som pesceterian (vegetariskt kost + fisk & skaldjur) kan det nästan vara ännu jobbigare - "så du äter inte gris men du tycker att fiskar förtjänar att dö?". Observera att frågan alltid ställs av någon som själv äter både fisk och gris. Bryr man sig lite måste man bry sig mycket. Direkt. Man måste ha koll på allt.
Nej, man ska inte behöva vara värsta helgonet för att kunna göra lite skillnad här i världen. Man ska kunna göra det som känns rätt, även om det bara innebar att man bytte fläskfilén mot quornfilé en middag. Man ska kunna ha engagemang i små mängder, och ändå inte bli utsatt för hån och förolämpningar. Man ska kunna bry sig om djurs rättigheter, även om man inte går hela vägen och blir vegan.
Att vara djurrättsengagerad handlar inte om att vara felfri -
det handlar om att göra så gott man kan.
Varje insats räknas.
Förtryck som förtryck
Jag gillar att dra paralleller mellan judeförintelsen och dagens djurförtryck. De har otaligt många likheter och för att få en vanlig köttis att förstå hur en djurrättare som jag själv tänker måste man nästan berätta om speciesismen via andra förtryck, exempelvis nazismen.
Judar fraktades från alla delar av Europa för att sedan spärras in eller mördas på koncentrationläger. Anledningen var att judar ansågs vara mindre värda, de hade i princip inga rättigheter alls och behandlades som smuts. På samma sätt lever ickemänskliga djur idag. De har i teorin vissa rättigheter, med det spelar ändå ingen roll för de förbises och djuren vanvårdas, torteras och mördas i alla fall. I praktiken har varelser som inte är människor inga rättigheter överhuvudtaget. Och varför är det så? Det är lika oförklarligt som att man genom historien mördat olika folkgrupper med motiveringen "de är inte som vi".
Men förtryck efter förtryck har bekämpats, och på precis samma sätt kommer även speciesismen motarbetas för att tillslut falla och försvinna helt. Känns det jobbigt? Var inte rädd, det kallas för utveckling. Samhället blir mer rättvist för varje år som går och jag är övertygad om att problem även som detta kommer vara borta en vacker dag.
Precis som när människor ryser av obehag när de ser bilder av Auschwitz, ryser jag av att se bilder på slakttransporter och scananläggningar. Det är lika hemskt tycker jag. Eller nja, det som sker idag är värre. Djurförtrycket är på en så enormt mycket bredare skala att det kan vara svårt att förstå hur många individer det egentligen handlar om.
6 miljoner judar dödades när nazisterna förtryckte dem. 48 miljarder djur dödas varje år nu när människorna förtrycker dem. Folk tycker att förintelsen var hemsk. Åt dessa människor vill jag bara skrika att de ska ta en titt på vad som sker idag istället - nutidens förintelse liksom. Om jag skulle säga det högt till en köttis skulle jag antagligen få ett skrockande skratt tillbaka, en klapp på huvudet eller en förvånad min. "Du jämför väl inte köttätare med nazister?" - Jo, det gör jag.
Har man lite perspektiv så ser man tydligt hur köttätare, precis som nazister, blint följer normer och regler som inte alls är särskilt etiska och genomtänkta, hur de bortförklarar sin konsumtion av våld och död, och till och med tycker att de har rätten att mörda. Det kallas förtryck - en grupp som anser att just sin egen är mer värd än någon annans. Det är alltid så det börjar.
FÖRTRYCK SOM FÖRTRYCK.
Debatt om djurrättsaktivister
Ikväll 23:00 är det dags för en (förhoppningsvis) riktigt intressant debatt i Kvällöppet på tv4,som handlar om hur långt man egentligen får gå som djurrättsaktivist. Djurens Rätt är på plats och Djurrättsalliansen med, samt någon minkfarmare.
Jag har skyhöga förväntningar och hoppas att det blir ett riktigt lyckat program som många engagerar sig i. Det ska bli intressant också att höra om tankar och åsikter kring DBF (Djurens Befrielse Front), vilket jag själv är lite skeptiskt till. Frita djur från laboratorier är självklart bra, eftersom det räddar liv och dessutom förstör för djurförtryckarna. Men att mordhota pälsaffärers ägare och deras familjer känns bara korkat.
Det kommer säkert bli roligt att höra Djurrättsalliansen och Djurens Rätt debattera om vad som är rätt väg att gå. Jag gillar båda väldigt mycket, är ju dessutom aktiv i Djurrättsalliansen sedan någon månad tillbaka och deras arbete känns bra. har varit på två av Djurens Rätts möten i Stockholmsavdelningen och de är lite mer "nu ska vi ha möte.. föra protokoll och diskutera vad som ska hända om 3 år... blablabla..." liksom. Inte riktigt min stil. Att gå ut på gatan och visa upp bilder känns roligare och har snabbare verkan.
Glöm inte - Kvällsöppet 23:00 tv4, idag 23 november!
Det pratas om djurrätt...
Så kan jag ju passa på och fråga dig som läsare vad du tycker om min nya "slogan". Har av praktiska själ börjat kalla mig för "Laks - den djurrättande feministen" för att folk direkt ska se vilken sorts blogg jag driver. Vad tycks? Berätta gärna och kom med nya förslag om du vill!
Lämna tortyrredskapen hemma
Det är svårt att gå runt ute i naturen när man hela tiden stöter på hemska saker som alla andra inte tycks reagera på. "Men lägg djurrättandet åt sidan ett tag" säger alla. Nej, det går inte. Jag ÄR och kommer alltid att vara djurrättare och det finns ingen sekund på dygnet då mina åsikter släpper. Det känns lika självklart att inte döda djur både på morgonen, dagen och natten.
En mysig promenad ute i naturen, det är härligt. Men de där jävla fiskarna finns ju i princip överallt, och när jag får syn på någon som metar känns det ännu värre med tanke på att hen antaligen spetsat en stackars mask på kroken innan hen slängt ner den i vattnet. Mysigt liksom.
Tortyren av fiskar är ett ämne som inte tas upp speciellt mycket. Det pratas hela tiden om hur mycket grisar och kossor lider, men mindre djur som inte liknar oss på samma sätt glöms lätt bort. Fiskar har ju inte de där valpögonen som är så gulliga att titta på, inte heller någon mysig päls att klappa. Men det är väl trots allt inte det rättigheter ska handla om? Det finns många människodjur som inte är så värst söta heller men de förtjänar ändå att leva. Vi måste alla (även jag såklart, jag är också uppfostrad till att tycka att de gulliga är viktigast) se bortom individers utseenden. Fiskars status måste höjas markant.
Att få en metallbit rakt igenom kinden är inte skönt. Fisken lider, det är bevisat att de känner smärta trots att jag inte förstår varför man ens skulle behöva bevisa en sådan sak (en gång i tiden trodde man ju att spädbarn inte kände smärta, vilket givetvis är självklart att de kan). Om man väldigt gärna känner att man vill sitta på en brygga och mysa av naturen - lämna tortyrredskapen hemma och ta med en termos med varm choklad och en bekväm dyna att sitta på. Och njut så mycket du bara orkar, förstör bara inte för någon annan medans du gör det.
Radio att lyssna på
Robinsons svar på kritiken
Bl.a. med dessa fina meningar:
"Deltagarna i Robinson ställs ideligen inför utmaningar som kräver att de visar prov på att överleva under svåra förhållanden."
"Kunniga personer är på plats och övervakar det hela samt kan gripa in om det krävs."
Först och främst - de som håller i programmet skulle lätt bara kunna slänga in lite frukter istället för levande djur som ska halshuggas i tv. Extremt onödigt att döda i detta tillfälle (det är nästintill alltid extremt onödigt att döda). Och för det andra - att överleva under svåra förhållanden förstår jag att programmet handlar om. Men hur kommer mördandet av en höna in i bilden? När, under "svåra förhållanden", har människor chansen att hitta en höna ute i djungeln, eller ha råd att köpa en? Både onödigt och väldigt orealistiskt.
Jävlar vad härligt det måste kännas för hönan också, hon som snart ska bli ihjälnackad av några helt oerfarna svenskar. Men som tur är finns det ju kunniga personer på plats och övervakar det hela! Vilken otrolig etik de besitter de där tv4-människorna...